Publicerad 1937 Lämna synpunkter KONDRIN kondri4n, n.; best. -et. Ordformer (förr äv. skrivet chon-) Etymologi [jfr t. chondrin, till gr. χόνδρος, gryn, brosk] (i fackspr.) brosklim. Berzelius ÅrsbVetA 1838, s. 618. Broman Männ. 1: 69 (1925). Spalt K 2091 band 14, 1937 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
