klinkare | SAOB

Publicerad 1936

KLINKARE, r. l. m.; best. -en.

Etymologi

[jfr nt. klinker- (i ssgn klinkerbuut), t. klinker, ä. eng. clincher, klinkbyggt fartyg, eng. clincher- (i ssgr); till KLINKA, v.2; jfr KLINK, sbst.1, KLINKERT, sbst.2]

(†) fartyg l. båt (med flat botten) som byggts på klink. ArkliR 1553: 2 (1554). Ennes C12Krig. 2: 318 (i handl. fr. c. 1720).

Spalt K 1238 band 14, 1936

Webbansvarig