Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IGNORANS iŋ1noraŋ4s l. in1jo-, l. -år- l. -ωr-, äv. -an4s, r.
Ordformer
(-ance 1716—1846. -ans 1845—1930. -ants (-z) 1656—1737)
Etymologi
[av fr. ignorance, av lat. ignorantia, till ignorans (gen. -antis), okunnig (se IGNORANT)]
(i ngt pretiöst spr.) okunnighet. NAv. 5/7 1656, s. B 3 a. (Uppsatsen) skrefs på en tid, som med icke stort mindre arrogans än ignorans brukade förtälja, att ”romantik” nu måste vara efterklangsmässig. Vetterlund StDikt. 84 (1901). Östergren (1928).

 

Spalt I 139 band 12, 1933

Webbansvarig