holloj | SAOB

Publicerad 1932

HOLLOJ holoj4, interj.

Ordformer

(hol(l)oj)

Etymologi

[sv. dial. holoj; jfr d. (dial.) hol(l)oj, ävensom HOLLA, HOJ, interj., o. OHOJ; jfr Ideforss PrimInterj. 1: 301 f. (1928)]

(numera knappast br.) ss. anrops- l. lystringsord: hallå; förr särsk. sjöt. ss. svarsord vid anropet ”hoaj”. Ekbohrn NautOrdb. (1840). Holoj! Hvad är det om? Hedberg Sardou 43 (1866).

Spalt H 1115 band 11, 1932

Webbansvarig