| Publicerad 1930 | Lämna synpunkter |
HALVÅR hal3v~å2r, n.; best. -et; pl. =.
(tidsperiod omfattande ett) halvt år, sex månader. Varje halvår. Svart G1 162 (1561). (På Harmens värdshus) har jag tjenat ett helt halfår. Almqvist AmH 2: 172 (1840). Under sista halfåret 1874 var jag direktör i svenska akademien. De Geer Minn. 2: 177 (1892). — jfr SOMMAR-, VINTER-HALVÅR.
-VIS, adv. o. adj.
I. adv.: (en gång) varje halvår. Gynther Förf. 9: 570 (1870; efter handl. fr. 1866). Pension utbetalas halfårsvis, i juni och december månader. SFS 1905, nr 55, s. 9.
II. (föga br.) adj.: återkommande varje halvår; gällande för halvår. Halvårsvisa avbetalningar. Östergren (1926; angivet ss. förekommande ngn gg).
1) ett halvt år gammal. En dehl af .. (lapparnas) barn blifwa .. half åhra (innan de döpas). KyrkohÅ 1914, s. 429 (1634). IErici Colerus 2: 3 (c. 1645).
2) som räcker ett halvt år, halvårslång. Cellarius 114 (1699, 1729). I Polens öde krets sit läger Kölden stiftat, / .. Hans halfva-åra natt af Nordens låga skryter. Gyllenborg Bält 18 (1800). —
HALVÅRIG, adj.
2) som räcker ett halvt år, halvårslång. Bliberg Acerra 5 (1737). Under sin halfåriga vistelse i Paris. KJWarburg i 2SAH 59: 270 (1882).
3) (mindre br.) återkommande varje halvår. Auerbach (1909). De halvåriga avbetalningarna. Östergren (1926; angivet ss. mindre vanl.). —
HALVÅRING, m.||ig. resp. r. halvårsgammalt barn l. (hus)djur. —
HALVÅRLIG, adj. (i skriftspr.) återkommande varje halvår. Halfårliga afbetalningar. SFS 1896, Bih. nr 14, s. 6. Cannelin (1921). —
HALVÅRLIGEN, adv. (i skriftspr.) varje halvår; halvårsvis. BL 19: 77 (1851). Betalas pensionen halfårligen förskottsvis, så (osv.). ASScF 14: 25 (1885).
Spalt H 197 band 11, 1930