GLIBBER, sbst.
Etymologi
[av nt. glibber, f., gelé; jfr äv. mnt. glibberich, holl. glibberig, glatt, slipprig]
(†) klibbigt slem. Uti Moderslidan var en stor deel slem och glibber. Hoorn Jordg. 2: 35 (1723).
Spalt G 556 band 10, 1929
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
