däfvig | SAOB

Publicerad 1923

DÄFVIG, adj.

Ordformer

Etymologi

[bildadt af samma stam som DÄFVEN]

(†) fuktig, däfven. Solen .. uthtörkar alla pussar och dääffwiga rum. PJGothus Spangenberg Apg. 48 (1607). CFDahlgren 1: 140 (1826).

Afledn.: DÄFVIGHET, r. l. f. (†) fuktighet. DA 1771, nr 37, s. 1.

Spalt D 2505 band 7, 1923

Webbansvarig