Publicerad 1924 Lämna synpunkter BÄNGSA, f. Etymologi [jfr sv. dial. (Södermanl.) bängsa, tacka, trol. besläktadt med BÅNGA, v.1, BÄNGEL, BÄNGSING] (†) honfår, tacka. Ljungberg SvSpr. 36 (1756). Rothof Hush. 118 (1762). Spalt B 4771 band 5, 1924 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
