| Publicerad 1917 | Lämna synpunkter |
BLÅIG, adj.
(†) blåaktig. Den blåiga blicken. V. F. Palmblad i Phosph. 1812, s. 21. Molnens blåiga andar. Almqvist Törnr. b. 1: 153 (1839). — bildl. (Det) i blåiga minnen töckenomdarrade Sverige. Almqvist Herm. 186 (1833).
Spalt B 3543 band 5, 1917