Publicerad 1913 Lämna synpunkter BLANKHET blaŋ3k~he2t, i sydligaste o. sydvästra Sv. vanl., eljest sällan 4~1, r. l. f.; best. -en. egenskap(en) l. förhållande(t) att vara blank. — särsk. 1) till BLANK, adj. 2. Almqvist (1844). 2) till BLANK, adj. 3. Nordforss (1805). Dalin (1850). LD 1905, nr 154, s. 2. Spalt B 3098 band 4, 1913 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
