Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BEMANAD bema4nad, i Sveal. äfv. 032, p. adj.
Etymologi
[af BE- II 1 d o. MAN, r. l. f.; jfr t. bemähnt (o. bemähnen)]
(föga br.) försedd med man, manprydd. Fålens bemanade hals. Palmblad Sophokles 400 (1841). — jfr GULD-BEMANAD.

 

Spalt B 1100 band 3, 1903

Webbansvarig