SAOB

Meny

  • Hem
  • Fritextsök
  • Om
    • Om ordboken
    • Redaktionen
    • Om webbplatsen
    • Historik
    • SAOB är inte SAOL
    • Köp SAOB
  • Hjälp
    • Att läsa ordboken
    • Uttal
    • Sökhjälp
    • Vanliga frågor
    • Förkortningar
    • Källförteckning
  • Kontakt
Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANFÖRLIG an3~fö2rlig l. ~fœ2r-, adj.
Etymologi
[jfr ä. t. anführlich]
1) (†) till ANFÖRA 1: som kan föras l. drifvas fram. Wollimhaus Ench. (1652, under actuarius). Cellarius (1699, 1729).
2) (knappast br.) till ANFÖRA 2: som kan ledas l. anföras. Björkman (1889).
3) (knappast br.) = ANFÖRBAR. Björkman (1889).

 

Spalt A 1403 band 1, 1898

Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
lista former moment
Upp
   anförare sbst.
   anförarinna sbst.
   anförarskap sbst.
   anförbar adj.
   anförelse sbst.
   anförerska sbst.
   anföring sbst.
   anförlig adj.
   anförning sbst.
   anförordna v.
   anförskaffa v.
   anförtro v.
   anförtroende ↩
   anförvant sbst.
   anförvantskap sbst.
Ned
 
   anförlig
 
  anförlig
          1
          2
          3
© 2025 Svenska Akademien
  • Kontakt
  • Om cookies
  • In English