| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFSÖNDERLIG a3v~sön2derlig, adj.1
(mindre br.) som kan afsöndras; afskiljelig. En ifrån Gud väl icke afsönderlig, men dock ifrån honom skild och oafhängig princip. Nyblæus Forskn. II. 1: 146 (1881); jfr AFSÖNDRA 2. — jfr O-AFSÖNDERLIG.
Spalt A 632 band 1, 1898