Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFSÄTTLIGHET a3v~sät1lig~he2t, r. l. f.; best. -en. egenskapen l. förhållandet att vara afsättlig. — särsk. 1) motsv. AFSÄTTLIG 1. Dalin (1850). Rydin i NF 5: 739 (1882). 2) motsv. AFSÄTTLIG 2: säljbarhet. Geijer I. 1: 188 (1845). Spalt A 630 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
