Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFKRATTA a3v~krat2a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afkratte]
— jfr KRATTA AF.
1) gm krattning aflägsna l. bortskaffa, bortkratta. Afkratta löf från gångarna i en trädgård. Dalin (1850). Kindblad (1867).
2) gm krattning rensa l. jämna; fullständigt utföra krattningen af (ett visst stycke jord). Dalin (1850). Afkratta gårdsplanen. Kindblad (1867).

 

Spalt A 294 band 1, 1898

Webbansvarig