Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STYRA sty3ra2, v.2 -de. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[liksom dan. o. nor. styre av mlt. utsturen, lt. utstüren, eg.: utsända, utrusta till resa; etymologiskt identiskt med STYRA, v.1]
utrusta l. förse (ngn med ngt); klä ut (ngn); pryda l. smycka (ngn); i de särsk. förb. STYRA IFRÅN SIG, TILL, UT o. ssgrna TILL-, UT-STYRA.
Särsk. förb.: STYRA IFRÅN SIG. (†) förse l. utrusta (ngn med hemgift). (Man) finner (i judisk tradition) exempel, at föräldrarne styrt henne (dvs. bruden) ganska wäl ifrån sig med anseenlig ägendom. Bælter JesuH 2: 84 (1756).
STYRA TILL10 4. (vard.) styra ut (ngn l. ngt); äv. refl.: spöka ut sig; smutsa ner sig. Björkman (1889). Å, men så de styrt till mitt arma lilla barn! En sådan löjlig, förfärlig kappa! Stiernstedt Ullabella 9 (1922). Hon greps av lust att styra till sig själv till oigenkännlighet. Lo-Johansson Gen. 627 (1947).
STYRA UT10 4. jfr utrusta.
1) (ngt ålderdomligt) förse l. utrusta (ngn l. ngt); särsk.: utrusta l. förse (dotter med hemgift); stundom (jfr 2) närmande sig bet.: (vid giftermål) ekipera (dotter). Ekeblad Bref 2: 103 (1659; med avs. på skepp). (Sv.) Styra ut en flicka. (Fr.) Doter une fille. Nordforss (1805). Det är endast med stor svårighet .. (lantmännen i Oldenburg) förmå lägga af så mycket, att de kunna på öfligt sätt styra ut sina döttrar och lämna sönerna ett litet kapital. Torpson Eur. 1: 240 (1895). Det kostar pengar att styra ut sina döttrar. Elkan Hall 251 (1899). Nästa ögonblick visste hon ju, att hon aldrig skulle fara till Växjö och styra ut sina döttrar (då de skulle gifta sig). Wägner Sval. 264 (1929). Styra ut ngn för en resa. SvHandordb. (1966).
2) (ut)smycka l. pryda l. kläda.
a) med personobj.: förse (ngn med vackra kläder o. d.) l. ikläda (ngn vackra kläder o. d.), kläda (ngn fin l. i vackra kläder), göra (ngn fin), pynta ut (ngn); äv.: klä ut (ngn); ofta refl.: göra sig fin l. vacker l. kläda sig fin l. i sina bästa kläder o. d.; fiffa upp sig; äv.: klä ut sig (till ngn l. ngt); äv. med bestämning inledd av prep. med l. i vars huvudord betecknar klädesplagg o. d.; äv. bildl. Nahum styrde .. ut sig på bästa sätt. Fotplaggen voro nya, kortbyxorna ej längesedan vända. CFDahlgren 4: 126 (1831). Då wåra skådespel wi förde opp, / Så fick man mig att spela flickans roll / Och styrde ut mig uti Julias klädning. Hagberg Shaksp. 2: 218 (1847). Icke är den gamle Adam korsfäst, fastän du styrt ut honom i högtidskläder. Emanuelsson 1PredHögm. 1: 385 (1865). Är det verkligen möjligt, at våra tankar äro så många eller så falna för att styra ut sig brokigt och grant, att de behöva detta väldiga antal ord? Ydun 1870, s. 57. Dess tröstade sig med att styra ut sig så grant som möjligt, fast hon bara var prinsessans kammarjungfru. Krusenstjerna Fatt. 1: 503 (1935). Barnen styrde ut sig till påskkäringar. SvHandordb. (1966). särsk. med klandrande innebörd: spöka ut (ngn); särsk. refl.: spöka ut sig. (Jag var) ej nog fransman för att styra ut mig med pudrad blånperuk och kostym af ’debardeur’. FWScholander (1843) i 3SAH 13: 129. Och min Gud så hon styr ut sig sedan! Man skulle tro, att hon sköflat en hel trädgård blott till sin hårprydnad. Crusenstolpe Mor. 6: 45 (1844). ”Det kan väl aldrig vara er mening .. att styra ut er i en grön sammetsjacka?” Backman Dickens Pickw. 1: 232 (1871). Martinson MötDikt. 55 (1950).
b) med sakobj.: ge (ngt) ett vackert utseende l. vacker form, utpynta l. utstoffera (ngt); stundom: garnera (ngt); äv. bildl. Jag har börjat att plita med mina spanska reseerinringar. Jag har styrt ut en del i sonettform. Snoilsky (1865) i 3SAH LXXXVII. 2: 125. (Jag, dvs. sanningen) måste vara / .. mig evigt lika, / Huru tiden än min / Enkla drägt styr ut med / Egna meningstrasor. Wennerberg 4: 308 (1885). Då nu denne förläggare säkerligen styr ut böckerna väl och omsorgsfullt så är (osv.). Lagerlöf Brev 1: 165 (1895). Om viltet utgjordes av fasan, orre eller tjäder, nöjde man sig ej med att servera det väl stekt, utan det skulle styras ut fint. Henning HbgMinn. 1: 170 (1950). När Dagens Nyheter styrde ut sina artiklar med vad som föraktligt kallades feta rubriker ansågs det (osv.). UrDNHist. 1: 223 (1952).

 

Spalt S 13485 band 31, 1993

Webbansvarig