Publicerad 1975 | Lämna synpunkter |
SKÅL, sbst.5, n.; pl. = (IErici, Broman).
(†) i hästs mun: utväxt (på tand l. tandkött l. gom l. under tunga). Wil Hästen intet äta. Ther til äre många Orsaker, nembl. Hungertyttor .. eller Skåål och onda Tänder som förhindra honom. IErici Colerus 2: 254 (c. 1645). Som Skåhl .. äro månghanda; anten på tänderna, eller tandköttet, under gomen, på tungan, eller anorstädes wäxte; Så fordras (osv.). Broman Glys. 3: 167 (c. 1730).
B: SKÅLE-JÄRN, se A.
Spalt S 5688 band 27, 1975