Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAS ra4s, sbst.1, m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av arab. ra’s, eg.: huvud]
abessinsk furste- l. hövdingtitel. En gallaisk legotruppsanförare, ras Bugsa. JKolmodin i NSv. 4: 287 (1910). Rasen tog icke emot hemma hos sig. Siwertz Abess. 150 (1926).

 

Spalt R 324 band 21, 1956

Webbansvarig