Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNULLA, v.1 -ade; jfr KNULL.
Etymologi
[av ljudhärmande urspr.; jfr KNOLLRA, v.1, KNORLA, v.1]
(†) i fråga om duvans läte: kuttra; stundom med särskild tanke på lätet ss. klagande l. vemodigt; särsk. i jämförelser o. bildl.: låta (som en duva), sucka, kvida, klaga. Iagh lät såsom een Trana och een Swala, och knulladhe såsom een Duffua. Jes. 38: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917: suckade). En Turturdufwa som sin Han ey hörer knulla. Lucidor (SVS) 295 (1673). Schultze Ordb. 2362 (c. 1755).

 

Spalt K 1671 band 14, 1936

Webbansvarig