SAOB

Meny

  • Hem
  • Fritextsök
  • Om
    • Om ordboken
    • Redaktionen
    • Om webbplatsen
    • Historik
    • SAOB är inte SAOL
    • Köp SAOB
  • Hjälp
    • Att läsa ordboken
    • Uttal
    • Sökhjälp
    • Vanliga frågor
    • Förkortningar
    • Källförteckning
  • Kontakt
Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNAK kna4k, adj. -are.
Etymologi
[sv. dial. (Västerb., Medelp.) knak, rak, styv; besläktat med KNEK, KNEKA; jfr KNAKHALS, KNEKHALS]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) rak, styv, stel. Några killingar stodo helt knaka på taket. Hedenvind-Eriksson FallSkog 21 (1910). Knak var han i nacken. Högberg Boltz. 103 (1920).

 

Spalt K 1539 band 14, 1936

Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
lista former moment
Upp
   knaggla sbst.
   knaggla v.
   knagglande ↩
   knagglestarr sbst.
   knagglig adj.
   knaggligt ↩
   knak sbst. 1
   knak adj.
   knak interj.
   knaka v.
   knakande ↩
   knakhals sbst.
   knakning ↩
   knal adj.
   knall sbst. 1
Ned
 
   knak
 
© 2025 Svenska Akademien
  • Kontakt
  • Om cookies
  • In English