Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VOILE, äv. VOALL voal4 l. l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(voall 1913 osv. voile 1808 osv.)
Etymologi
[av fr. voile, av lat. velum, segel, slöja (se VELUM)]
textil. om tunt (o. genomskinligt) tyg, flor (se FLOR, sbst.1 1); förr äv.: slöja. En modern broderad hwit Voile. DA 1808, nr 3, Bih. s. 2. Slöjan eller voilen jemte hvad som hörde til et slags halskrage äfven af petinett med lika broderi som på släpet. MagKonst 1826, s. 8. En hvit tillbakakastad voile omgaf .. (hatten) såsom ett lätt draperi. Ridderstad Samv. 1: 15 (1851). Voile användes till gardiner, klänningar, blusar m. m. och tillverkas slät, mönstervävd och broderad, såväl enfärgad som tryckt. Varulex. Beklädn. 296 (1945). — jfr SIDEN-, SILKES-, SPETS-VOALL.
Ssgr: VOILE-BLUS. jfr blus, sbst.1 2. DN(A) 5/2 1911, s. 14. Med en vit tvättsiden- eller voileblus blir hängselklänningen användbar långt fram på våren. MärthaskolHb. 69 (1941).
-GARDIN. SvD(A) 8/6 1919, Söndagsbil. s. 6. Voilegardinerna framför fönstren släpper igenom en strimma månsken som faller över golvet. Henschen SkuggBrott 119 (2004).

 

Spalt V 1530 band 37, 2017

Webbansvarig