Publicerad 2013   Lämna synpunkter
UTVÄNDES ɯ3t~vän2des, adv.
Etymologi
[bildat till stammen i UTVÄNDIG efter mönster av UTVÄRTES; med avs. på bildningssättet jfr INVÄNDES]
(numera bl. tillf.) på utsidan, utvändigt; förr äv.: utanför (bonings)huset. (Att träbyggnaderna blir) försedde med omstrykningar utwändes, som nödwändigheten fordrar. PH 9: 138 (1770). Har en gårdsqvinna inga vuxna döttrar, hållas vanligen två tjenstflickor, en utvändes, en invändes. Torpson Norden 323 (1887).

 

Spalt U 1377 band 37, 2013

Webbansvarig