Publicerad 2011   Lämna synpunkter
UNIONISM un1iωnism4, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. unionismus, eng. unionism, fr. unionisme; till UNION. — Jfr UNIONIST, UNIONISTISK]
strävan att bilda l. främja (samarbete mellan parter i) union; äv. konkretare, om rörelse som verkar l. arbetar för sådant bildande osv. BL 17: 322 (1849). En af unionismens främste män, Josef Chamberlain. AB 2/6 1892, s. 3. Den (i amerikanska kyrkan) rådande unionismen. KyrkohÅ 1903, s. 207. (Ett) parti som vägrar ta ställning varken för den irländska nationalismen eller för den brittiska unionismen. DN 27/12 1993, s. A13.

 

Spalt U 352 band 36, 2011

Webbansvarig