Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TVISTIG tvis3tig2, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(förr äv. th-, tu-, tw-, -ij-; -ig (-ijg, -gh) 1536 osv. -ug 1686 (: Twistughetens))
Etymologi
[till TVIST, sbst.1, o. TVISTA, v.2]
1) om ngt sakligt: som är föremål för tvist (se TVIST, sbst.1); omtvistad, omstridd; förr äv. dels i uttr. göra ngt tvistigt, ifrågasätta ngt, göra ngt stridigt (se STRIDIG, adj.1 6 c), dels i uttr. göra ngn ngt tvistig, göra ngn ngt stridig (se STRIDIG, adj.1 7), dels i uttr. tvistig fråga (jfr b) l. sak l. handel, fråga osv. som präglas av l. har resulterat i (rättslig) tvist (äv. närmande sig l. övergående i bet.: tvist). Then tuistige sack emellom oss, the Lubske och the andre for:ne theris partier. G1R 11: 160 (1536). Then twistige Handel, som .. Johannes Husz hafwer hafft medh Påfwen i Rom. Schroderus Os. 2: 768 (1635). Aldenstund .. de christnas macht .. begynts .. at giöras twistig och dragas in quæstione. 2BorgP 3: 515 (1727). Wij (finner) nödigt wara, at innan någon Härads syn öfwer twistiga Ägor och Rågångar Byar imellan företagas, bör (osv.). LandtmFörordn. 171 (1749). Konungarne Carl, Alf och Burislef, som gjorde .. (K. Eriksson) regeringen twistig. Lagerbring 1Hist. 2: 190 (1773). Om allt annat är tvistigt, är Grefve Fersens öfverlägsenhet i egenskaper öfver dess motståndare ostridigt afgjord. Rosenstein 1: 229 (1794). Har öfverexekutor förvisat mål såsom tvistigt till domstol, stånde (osv.). SFS 1877, nr 31, s. 8. Det var en av hans huvudprinciper att i möjligaste mån, särskilt på tvistiga punkter, bilda sig en egen uppfattning. 3SAH LXV. 2: 115 (1955). — jfr O-TVISTIG. — särsk.
a) (†) om uppgift l. åsikt o. d.: avvikande l. motstridig l. oförenlig; särsk. med pluralt huvudord. Om haafsens ursprång och begynnelse hafuer ibland the gamble Philisophos tuijstighe meningar warit. Forsius Phys. 143 (1611). Framhades Ambrosii skomakares, och Nicolai Wickmans saak, och confererades bäggies deras rächningar, hwilka woro mycket twistiga emot hwar andra. ConsAcAboP 4: 253 (1675). 2SAH 44: 48 (1868).
b) om fråga (jfr huvudmom.) o. d: svår att avgöra, svårlöst l. problematisk; knivig (se d. o. 2). Frågan blir icke så litet tvistig äfven för den, som (osv.). Quennerstedt Agnost. 24 (1888). Nu till exempel, om ni har tid, har jag en tvistig sak. Hallström BCap. 117 (1900).
2) (†) om person(er): som är oense l. träter l. strider l. tvistar, stridande, tvistande; äv.: trätgirig, särsk. i uttr. vara tvistig med ngn, vara tvistiga sinsemellan, vara tvistig om ngt. Brahe Kr. 37 (c. 1585). Monge Kyrkiones Skribenter, som vthi någre omständigheeter äre tvistige. Schroderus Os. 1: 290 (1635). (Biskopen) förde .. twistige Församlingar til en gudachtig Fridh och Enigheet. Schroderus Os. 1: 611 (1635). Ett jordegodz, the ähro tvistighe om. G1R 29: 760 (c. 1650). Emedan .. sal. Hustrun warit twistig med sin Son .. om den medgift .. som (osv.). BoupptSthm 1679, s. 899 a. CivInstr. 482 (1704: sins emellan). Tvistig .. (dvs.) Fallen för tvist. Dalin (1855).
Avledn. (till 1): TVISTIGHET, r. l. f. tvist; ofta i pl. Chesnecopherus Afsäy. B 2 a (1605). Blodiga tvistigheter .. utbryta emellan Polackar och Svenskar. Geijer SvFolkH 2: 284 (1834). Tvistigheterna om premiereserven .. har varit många, inte bara mellan partierna utan också inom regeringskansliet. DN 16 ⁄ 10 1997, s. A2. — jfr PARTI-, RELIGIONS-TVISTIGHET m. fl.

 

Spalt T 3309 band 35, 2009

Webbansvarig