Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TOUJOURS tωʃω4r l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, adj. oböjl.; äv. (numera mindre br.) TOUJOUR, adj., -are. adv. -T.
Ordformer
(toujour 18441946. toujours 1840 osv. toujur 18511875. tujour 19111915. tujours 1916. tujur (-schur, -sjur) 18571936)
Etymologi
[jfr sv. slang toujour(s) m. m.; av fr. toujours, adv., alltid, ssg av pl. av tout, allt (jfr TOTAL, adj.) o. jour, dag (se JOUR); sannol. uppkommet ur sådana uttr. som toujours de la partie, alltid med]
(numera bl. tillf.) som trivs i sällskapslivet, trevlig, glad o. lättsam; som alltid är med; ofta med bibet. av dels: galant, belevad, dels: kvick o. livlig; förr äv. i uttr. vara toujours med ngn, vara kamratligt hjärtlig mot ngn; äv. med klandrande bibet.: alltför ytlig l. glättig; äv. i överförd l. oeg. anv. (J. Runeberg) är en förbåldt toujours karl och en äkta patriot. Han skämtade kvickt allt under det han .. utfrågade mig och de andra (krigs)veteranerna. Nordmann BorgåBarn 129 (i handl. fr. 1840). Man skulle vara en ”toujours karl”, alltid med. Beskow Lefn. 182 (1857). Det trefliga och toujoura Stockholm. SöndN 1862, nr 42, s. 2. Ja vars, toujour prisse, hans svärfar, hågad att lefva på stockholmsvis, med små middagar på Hasselbacken. Nordensvan Hvad Figge blef 45 (1890). (Han) hälsade .. och föreställde honom för de öfriga på ett ”toujour’t”, kamratlikt sätt. Zilliacus Soc. 23 (1895). Han (var) mycket toujours med mannen i fråga. Norlind Borgebyminn. 207 (1939). Han hade .. verkat som en toujour karl man kallar, lite fladdrig och billigt gemytlig. Bergman Epilog. 95 (1946). Han var .. lika toujours som då och artig mot tant Elviras pensionatsgäster. Dahl När 245 (1966).

 

Spalt T 2180 band 35, 2006

Webbansvarig