Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TJALL ɟal4, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[sv. romani o. sv. månsing čall (Landsm. 70 (1910)); jfr sv. slang köra i tjall, bli tagen av polisen (SvD 24 ⁄ 4 1898, Bil. s. 3); jfr nor. romani kjal; vbalsbst. till TJALLA]
(vard.) skvaller l. avslöjande; särsk. speciellare: anmälning av brott, angiveri. VeckoJ 1950, nr 21, s. 15. Penningsummor till dem som gav upplysningar .. (om) juvelkupper eller konststölder. – Pengarna stimulerade naturligtvis intresset. Men tjallen gav sällan något. SvD 5 ⁄ 3 1986, s. 6. Polisen har sett alla typer av män besöka den misstänkta bordellen .. Så fort vi närmar oss någon i den här kretsen går tjallet. Expressen 3 ⁄ 8 1998, s. 8.

 

Spalt T 1653 band 34, 2005

Webbansvarig