Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 5) TILL-VÄRDA. (†) bevärdiga (ngn med ngt). Dhet E. Excell. icke allenast haffver gunstligen teckts tillvärdha migh medh dess angenehme skriffvelsse därom. OxBr. 8: 499 (1649).
(II 5) -VÄRDERA, -ing. (numera bl. tillf.) efter värdering tillerkänna (ngn ngt för sålunda fastställt belopp). TbLödöse 129 (1589). Een gård i Nykiöpingz stad som M(äste)r Jacob Cosswa är tilwerderat, för .. 1600. BoupptSthm 1675, s. 1130 a. 2NF 20: 1471 (1914).
(II 8 b α) -VÄRMA, -ning. värma upp (ngt); särsk. (o. numera nästan bl., om ä. förh.) i fråga om förberedande l. inledande skede av järnframställning, särsk. med avs. på masugn (särsk. ss. vbalsbst. -ning). Härtill åtgick icke fullt 4 famnar ved, utom ugnens tillvärmning, som påstod 6 1 ⁄ 2 timmar. JernkA 1825, 1: 93. En medelst modereradt lufttillopp mera långsamt tillvärmd mila svettas långsammare .. än en mila hvars upphettning .. genast från början .. påskyndas. Svedelius Koln. 67 (1872).
Ssgr (numera bl. tillf., om ä. förh.): tillvärmnings-brygga. i masugn: brygga (se brygga, sbst.1 5 h) för tillvärmning. Draget i härdarne bör regleras så, att tackjernet på tillvärmningsbryggan är rödvarmt vid neddragningen. JernkA 1859, s. 79.
-rum. i masugn: utrymme vari tillvärmning sker. JernkA 1830, s. 364. Schulthess (1885).
-ugn. ugn för (förberedande) tillvärmning. JernkA 1836, s. 223. UB 4: 159 (1873).
(II 5) -VÄRVA, -ning. [fsv. tilvärva] (†) förvärva (ngt); äv. dels med indir. personobj.: förvärva åt, dels med avs. på (krigs)manskap: värva; jfr -skaffa. Wårt rette tilwärffde afflinge godz. 2SthmTb. 7: 265 (1586). Ammiralen Edel .. (har erbjudit sig att attackera) någre Turkiske skepp .. (för att) derigenom .. tilwerfwa och anförskaffa Hans Kongl. M(ajestä)tt och Chronan een anseenligh winst. HSH 32: 318 (1663). Uti Wurtemberg tilwärfwas et stort antal Recruter. PT 1758, nr 30, s. 3.
(II 11 a α α’) -VÄVA. väva (ngt) för utökning l. komplettering av befintligt bestånd; äv. (o. numera bl., tillf.): väva (ngt) ss. tillagd del (till befintligt alster). GripshR 154647. Till en gammal gobelin .. ha Handarbetets vänners väfverskor tillväft en ny bård. SD 1899, nr 211, s. 2.
-VÄXA, -an (, RelCur. 56 (1682)), -else (, Phrygius MRosengren B 8 a (1608)), -ning (, Brask Pufendorf Hist. 249 (1680)). [fsv. tilvaxa, tilväxa]
1) (†) till II 5: (gm växande) komma (ngn) till del; tillfalla, tillkomma; särsk. dels om egendom o. d., dels om nytta l. skada o. d. (Gud har befallt) ath huar och en skall göre rette tiende aff alt thet som honom om året tilwexer. G1R 12: 257 (1539). Alla fahrlige effecter, som theraf rijket .. tillvexa kunde. RP 7: 6 (1637). Allmogen (borde) proportionaliter efter den förmån hwilken den tillwäxte af luckans öpning, blifwa taxerad till så mycket större afgift, som arrende summan derigenom kunde blifwa förminskad. AktsamlKungsådreinst. 389 (1785).
2) (numera föga br.) till II 7: växa igen; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Sylvius Curtius 383 (1682). En tillvuxen vildmark, i hvilken det var omöjligt att framtränga många alnar. Lindström Bates 288 (1872). IllSvOrdb. (1964).
3) till II 11 a α : (efter hand) gm växande öka i storlek l. omfång l. omfattning o. d., bli större, växa till; särsk. dels om (del av) varelse l. växt l. naturföreteelse (i fråga om egentligt biologiskt växande), dels om bestånd l. mängd o. d. av ngt, dels om verksamhet l. förhållande l. förmåga o. d.; äv. om person, i fråga om förvärv av ökad förmåga l. insikt l. duglighet o. d., i förb. med av prep. (ut)i inlett adverbial vars rektion anger i vilket hänseende växandet gäller; förr äv. dels närmande sig l. övergående i bet.: framväxa, uppstå, dels i uttr. tillväxande år, år under vilka man växer till, uppväxtår. Sedan omplanteras sticklingarna efter hand som de tillväxer. Istäcket tillväxte alltmer för varje dag. Stadens befolkning tillväxer år från år. Ordförrådet fortsätter att tillväxa under hela livet. Hennes yrkeskunskap tillväxte med tiden. Tillväxa i ålder och visdom. Kol. 2: 19 (Bib. 1541). Aldenstund .. att mykin oreda tilvexer utaf det companii, som igenom slecht och svågerskap här i academien sigh meer och meer tildrager. OxBr. 12: 510 (1614). På det at hela Clerkeriet .. måtte mer och mer uti den Christeliga Lärans rätta förstånd tilväxa och gåfvorna föröka. Wallquist EcclSaml. 5–8: 484 (1644). Finnes fuller, att en och annan af Theologis då och då klagat öfwer then Cartesianske philosophiens tillwäxande. Annerstedt UUH Bih. 2: 298 (i handl. fr. 1687). Thenne balsam .. giör at ullen snart tilväxer på the ställen, som hon kunde wara bortfallen på Fåren. Aken Landap. 43 (1747). Ett nog hårdt prof för en späd yngling, att i de tillwäxande åren .. sakna äfwen nödtorftigt uppehälle. Cavallin Herdam. 4: 429 (cit. fr. c. 1750). Den tillgifvenhet han till en början vann tillvexte icke i samma mån som bekantskapen blef noggrannare. Reuterdahl Mem. 363 (1860). Enligt undersökningar i våra vatten skulle makrillen tillväxa synnerligen hastigt under första året. Rosén o. Molander Havsfisk. 115 (1923).
(II 5) -VÄXEL. [jfr -växla] (†) förvärv; vinst. Så att den handelen måtte heller gående, och icke förhålla Wåre Inwåhnare til förlust, men androm til tilwexel. Stiernman Com. 3: 354 (1665).
(II 5) -VÄXLA, -ing (numera bl. tillf., SAOL (1900), SAOL (1923)). refl.: gm byte (särsk. (o. numera bl.) växling) förvärva (ngt); förr äv. icke refl., i pass.; jfr -byta. Hwickit gull han vdi Tyslandt sich tillwägzledt haffwer, För Fem och Syutije daler. G1R 18: 849 (1547). Desse pelare hafva Franciscanerne tillväxlat sig af Grekerne emot en vacker ljuscrona. Eneman Resa 2: 141 (1712). Vid slutliqviden tillvexlades vanligen denna sedel. HLilljebjörn Hågk. 2: 115 (1867).

 

Spalt T 1455 band 34, 2004

Webbansvarig