Publicerad 2002   Lämna synpunkter
TACKEL tak4el, äv. TAKEL ta4kel, n.; best. -let; pl. = (G1R 4: 77 (1527) osv.); förr äv. TACKLA, r. l. f.; anträffat bl. i pl. tacklor.
Ordformer
(tack- (-ch-, -kk-) 1527 osv. tacklor, pl. 1698. tak- (-hk-) 1528 osv. -el (-ell) 1527 osv. -il (-ill) 15281549. -yl 1538 (: sskip takyl))
Etymologi
[fsv. takel, tagel, tagil; liksom fd. takkel, takel (ä. d. tagl, takkel, d. takkel), nor. takkel, t. takel, eng. tackle av mlt. takel, utrustning, tackel (lt. takel), l. mnl. takel, dets. (nl. takel) motsv. fris. takel; av ovisst ursprung (möjl. samhörigt med TAGA, v.). — Jfr TACKLA, TACKLAGE, TAGEL, sbst.2]
1) koll.: (grovt) tågvirke; särsk. sammanfattande om allt tågvirke (med därtill hörande block o. d.) i riggen på segelfartyg; (i sht) förr äv. i individuell anv.; särsk. [efter motsvarigheter l. förebilder i lt. l. nl.] i förb. med tåg, i sht förr äv. tyg l. topp. Med inredhe tackell och tygh som skwthor tilhörer. G1R 4: 77 (1527). Hvadt deell som fattes till the schuter ther bygde ähre, som ähre seglenn och takillenn. Därs. 20: 22 (1549). Kyrkiogelden (i Kökar) moste clareras för taklen innan nesta visitation. Murenius AV 291 (1654). Spegel ÅPar. 24 (1711: topp och takel). Stormen röt ibland tacklen, och skeppet hotade hvart ögonblick att lösslita sig från sina ankaren. Palmblad Nov. 2: 238 (1841). Några timmar efter sedan vi lämnat Yttre Norskön kom tjockan. Det dröp från tackel och tåg. Ymer 262 (1939). — jfr SKEPPS-, SKRUV-SKÄRBÅTS-, SPRUT-TACKEL m. fl. — särsk.
a) i uttr. löpande l. stående tackel, se LÖPA, v.1 II 2 a slutet, STÅ, v. II 38 a ϑ α ‘.
b) i uttr. för att beteckna att ett segelfartyg går l. driver l. länsar med enbart riggen som vindfång; särsk. i sådana uttr. som länsa l. driva för tackel. Dett vexte enn svår storm up, som var enn nordann storm. Och länsede dhe svenske (örlogsskeppen) för tachel denn nattenn södher i siönn. HH 20: 185 (c. 1585). Besynnerligen voro vi utsatte för svår storm den 22. 23. och 24:de Martii som stundom nögade oss at drifva för topp och takel. Brelin Resa 63 (1758). Kom en by så hård att jag måste länsa in för topp och takel. TIdr. 1886, s. 162. Driva, länsa för tackel och tåg. Östergren (1954).
c) (förr) i utvidgad anv., om en om ett tackel påminnande anordning med block o. tåg, använd vid plöjning med stående ångmaskin ss. drivkraft. Tacklet till omkretssystemet består af vindapparaten, ledrullsapparaten, 7 ankare, 21 linrullar och 5,000 fot (1,485 m.) lina. TT 1874, s. 170.
2) sjöt. på segelfartyg: för lyftning av tyngre last o. d. avsedd grov talja (vanl. anbringad i riggen). Dalman (1765). Så snart Under-Råerne äro lagde til rätta .. ansmyges pålitelige stroppar uti Stängfötterne och alla Taklen ihakas, halas väl styfva och beläggas. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 170 (1796). Esselhufvudena ligga vanligen på öfvra batteriet, de upptagas derifrån med taklen och läggas på öfvra däck. Frick o. Trolle 147 (1872). Tacklen hänga vanligen i tackelhängare, som äro krängda över mast- eller stångtopparna. NFSportlex. (1946). — särsk.
a) i uttr. spanskt tackel, se SPANSK 2 b δ.
b) (†) oeg. l. bildl. i uttr. hissa med tvenne tackel, kräva igen fordran på två håll. Rådsprot. 25 ⁄ 11 (1698). jfr FISK-, FÖR-, HANGARE-, LÖS-, MAST-, MESAN-, NOCK-, SIDO-, SKEPPS-, SKÄRBÅTS-, SOCKER-, SPÄCK-, STAG-TACKEL m. fl.
3) fisk. vid fiskelina anbringad anordning, vanl. av metalltråd, med krokar, tafsar, blänken o. d.; äv. med inbegrepp av linan. Det kräfves .. en sportmans alla framstående egenskaper för att med ett fint tackel kunna leka med dylika kolosser (dvs. tonfiskar). FoFl. 1907, s. 201. Krokodilspinnaren är .. absolut det bästa tacklet. Sparre Spinnspö 9 (1930). Ofta användes benämningen tackel .. för gutkast med vidhängande fluga. NFSportlex. (1946). — jfr PROPELLER-, RÄK-, SPINN-, STEWARDS-TACKEL m. fl.
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till tackla): A: TACKEL-BAS. (†) bas (se bas, sbst.3 1) för riggare (se riggare, sbst.2); äv. om skicklig riggare; jfr -mästare, -skeppare. (Mastern) bör vara en genomdrifven sjöman — en rigtig takelbas. Platen Glascock 2: 123 (1837). Klint (1906).
(2) -BLOCK. sjöt. block (se d. o. 4) ingående i tackel. Rajalin Skiepzb. 181 (1730).
-BOD. bod (se bod, sbst.1 2) för tackel; jfr -förråd. BoupptSthm 1679, s. 555 a. Tackelboden nära brofästet vid Trossö var ett högt trevåningshus av trä. SvFlH 2: 63 (1943).
-BÄNK. (förr) bänk (se d. o. IV) i tackelkammare. KrigVaH 1847, s. 55.
-FÖRRÅD. jfr förråd, sbst.3 1, o. -bod. SvKrigCivCal. 1796, s. 71. Tackelförrådet skulle förr årligen inventeras. Gynther Förf. 8: 3 (1863).
-FÖRVALTARE. (förr) förvaltare av tackelförråd. SvKrigCivCal. 1796, s. 71.
-GARN. [liksom d. takkelgarn sannol. av t. takelgarn (l. nl. takelgaren)] garn till tackling, särsk.: tagelgarn, taglingsgarn. Hampan .. Arbetas af Repslagare til allehanda snoder, segelgarn, rep och tågwirke, såsom .. tackelgarn, lod-stick-fisk och lågg-linor. Rothof 173 (1762). Schulthess (1885).
-GAST. (förr) jfr gast, sbst.2 Platen Glascock 1: 228 (1836). Tackelkammare .. plats där tackelgastarne eller riggarne .. tillkapa och göra tacklingen i ordning. Smith 380 (1918).
(2) -GÅNG. (†) gång (se d. o. III 4) i tackelblock. Frick o. Trolle 138 (1872).
(2) -GÖLING. sjöt. jfr göling, sbst.3 Takelgöling (dvs.) ett tåg, inskuret genom ett block på toppen af masten, eller stången, för att upphissa det taklage, som skall påläggas. Ekbohrn NautOrdb. (1840).
(1, 2) -HAKE. (tackel- 1837 osv. tackele- 1683) (förr) jfr hake, sbst.2 1 d. BoupptSthm 1683, s. 976 a, Bil.
-HALVÄRM~02 l. ~20. (förr) halvärm (se d. o. 2) använd i arbete vid tackelbänk. Tersmeden Mem. 1: 49 (c. 1790).
(2) -HANGARE. sjöt. hangare (se d. o. 1) för tackel. Rajalin Skiepzb. 174 (1730). Takelhangare äro vanligtvis tillverkade med ett bäntsladt öga och två stjelkar; i ändan på hvardera stjelken är en kaus för taklens inhuggande. Frick o. Trolle 137 (1872).
Ssgr (sjöt.): tackelhangare-part. till tackelhangare hörande part (se d. o. 1 c) av tåg. Frick o. Trolle 138 (1872).
-öga. öga (ögla) på tackelhangare. Frick o. Trolle 152 (1872).
-KAMMARE. (förr) kammare (se kammare, sbst.2 2 e) där tacklingsarbete utfördes, tackelverkstad. Rajalin Skiepzb. 212 (1730). (Vid skeppsvarvet i Karlskrona arbetade) tusentals menniskor vid .. upprättandet af Arsenal-verkstäder .. Skepps- och båt-skjul, tackelkammare (osv.). KrigVAH 1841, s. 4. (Skeppsgossarna) erhöll sin första utbildning på örlogsvarvet, där de tjänstgjorde i tackelkammaren. Hägg TretungFl. 70 (1941).
-KONST. (†) tacklingskonst. Möller (1790, 1807). Dalin (1854).
(3) -KROK. fisk. krok (se d. o. 1 c) på l. till tackel. Schröder Fiske 35 (1900).
-LÖPARE. sjöt. jfr löpare 12. Rålamb 10: 47 (1691). I lä syntes fyra .. personer, af hvilka tvenne .. hade fattat tag i yttersta ändan af tackellöparen, hvarmed några matroser upphissade ankarflyet öfver relingen. Gosselman SNAmer. 1: 99 (1833). SAOL (1973).
-MATROS. (förr) jfr matros. GHT 21 ⁄ 1 1897, s. 2. Glansnumret (vid militäruppvisningen) utgjordes .. af artilleriexercisen och kammarskjutning med balans- och kanongevär, hvari deltogo 3:e klassens sjömän, artillerister och takelmatroser. SD(L) 6 ⁄ 4 1898, s. 2.
-MÄSTARE. (förr) förman i tackelkammare; jfr mästare 1, 3, 5 o. -skeppare. Rajalin Skiepzb. 172 (1730). En förståndig Tackel-Mästare kan nogare utsätta tjockleken för sit tågverke, til god besparing vid et Skepps Uptackling. VetAH 1768, s. 122. Denna lilla .. farkost rättvisande skeppsbyggarens och tackelmästarens beräkningar. Gosselman SNAmer. 2: 113 (1833).
-PENNING. (förr) avgift för bestridande av kostnader för tågvirke; i sht i pl.; jfr penning 7 b β. Murenius AV 424 (1659).
-RITNING. sjöt. o. skeppsb. abstr. o. konkret; jfr rigg-, segel-ritning. Chapman Skeppsb. 63 (1775). FFS 1899, nr 21, s. 3.
-SKEPPARE. (förr) befälsperson med uppgift att utöva tillsyn över arbete med tackling o. d.; jfr skeppare 2 o. -mästare. Tersmeden Mem. 1: 49 (c. 1790).
-SKOLA. (förr) skola för undervisning i tacklingsarbete. KrigVAT 1844, s. 298. En vid (Sjömanna)sällskapets tackelskola, som lärare anställd officer har fått behålla lön och tjenstgöringspenningar. Gynther Förf. 4: 115 (1854; i referat av handl. fr. 1839). (En företagsam kvinna) har här i Carlskrona inrättat en utmärkt tackelskola. Trolle Sjöoff. 2: 260 (1870).
-SKRIVARE. (förr) om (l. ss. titel för) befattningshavare inom flottan med uppgift att föra räkenskaper o. ha kontroll o. uppsikt över tackel o. d. Jöns Nilsson takelskrifware. BoupptSthm 1670, s. 1477. SvFlH 2: 102 (1943).
-VERK. (förr)
1) konkret: tackling, tacklage. Hwad af Tackel-werket Anno 1660 wid Tackel-boden i förråd war. HC11H 10: 185 (1680). (Åke) gungade i tackelverket, och han stannade i den högsta mastkorgen. Malmberg Åke 179 (1924).
2) särsk. i sg. best., om institution vid flottstation som hade till uppgift att omhänderha förråd av tackel. PH 13: 299 (1786).
-VERKE. (†) tackelverk (se d. o. 1). SvFlH 1: 521 (1644).
B (†): TACKELE-HAKE, se A.
C (†): TACKLE-AMIRAL. amiral med ansvar för örlogsflottans förråd av tackel o. d. CivInstr. 41 (1618).

 

Spalt T 35 band 33, 2002

Webbansvarig