Publicerad 2002   Lämna synpunkter
SÖLER 4ler, m.//(ig.); best. -ern; äv. (numera knappast br.) SÖL 4l, sbst.3, m.//(ig.).
Ordformer
(söl 1745. söler 1712 osv.)
Etymologi
[till SÖLA; med avs. på formen söl jfr slarv vid sidan av SLARVER]
1) (†) motsv. SÖLA 2: smutsig l. orenlig l. lortaktig l. snuskig person. Sudder dicitur .. (andra säger) Söler, snaskot. Spegel 497 (1712). LoW (1889); möjl. äv. att hänföra till 2 l. 3.
2) (†) motsv. SÖLA 5: drinkare, suput, svirare. Lind (1738). (Lat.) potator .. (sv.) söl: storsupare. Juslenius 323 (1745). ÖoL (1852; med hänv. till Fyllbult).
3) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. SÖLA 6: person som sölar; sölkorv. Är nu iagh en sådan Söhler / At iag intet kan förstå / Hwad din Meening slår vppå. Rosenfeldt Roo C 3 a (1686). Björkman (1889). jfr KVÄLLS-SÖL 2.
4) (†) motsv. SÖLA 7: fuskare, klåpare. (Sv.) Söler .. (fr.) Bousilleur. Nordforss (1805).

 

Spalt S 16537 band 33, 2002

Webbansvarig