| Publicerad 2002 | Lämna synpunkter |
SÄTT sät4, sbst.5, n. (Calonius 3: 314 (1636: garnsätter, pl.) osv.) ((†) r. i bet. 6, Tengdahl Hamnarb. 98 (1897), Fahlcrantz Kyrkoh. 22 (1907)); best. -et (ss. r. -en); pl. = (OxBr. 11: 770 (1640; möjl. att uppfatta ss. sg.), AntT XI. 2: 48 (1891) osv.) ((†) -er Calonius 3: 314 (1636: garnsätter, pl.), Cederström Fiskodl. 202 (1857)).
A.
1) (numera bl. i vissa trakter) ställe där fast fiskeredskap är utsatt (l. som lämpar sig för sådant ändamål); äv. om (sådant ställe med där utsatt) sådant fiskeredskap; äv. sammanfattande, ungefär liktydigt med: uppsättning (jfr 2) l. omgång (av fiskeredskap l. fiskegarn o. d.), stundom äv. närmande sig l. övergående i bet.: (tillvägagångssätt vid) fiske i l. med sätt (i ovan angiven bet.); jfr STÅND, sbst.1 8 e, SÄTTA, v.3 I a, b. NVedboDomb. 1733. Kongsådran .. bör lämnas öppen, til 3 alnar, för Laxens upgång, så at Åboerne wid Strömmen ej måge hindras uti theras Fisken och sätter. ResolAllmBesvär 1752, s. D 2 b. Ett slags ålfiske .. som kalllas ålbroar eller sätter, idkas med åhlehåmmor eller ryssjor. Cederström Fiskodl. 202 (1857). Möjligen brukade .. sättgarnsfiskarena två ”sätt” af garn, så att det ena utsattes på samma gång, som man var ute för att taga upp det andra sättet. AntT XI. 2: 48 (1891). Fisket i floderna har ännu knappast börjat, då man i följd af den sena islossningen på de flesta ställen tvekat att utställa sätten. TIdr. 1895, s. 208. Ett bra 60-tal, då man fick lika goda fångster (av lax) i tre sätt som i fem i dag, följdes av ett katastrofalt dåligt 70-tal. GbgP 30 ⁄ 6 1986, s. 8. — jfr GARN-, HOMME-, LAX-, NÄT-, STRAND-SÄTT.
B. om samling av sammanhörande föremål som utgör en helhet; omgång (se d. o. II 8); kull (se KULL, sbst.1 1).
2) sats (se d. o. 4) l. omgång (se d. o. II 8) l. uppsättning (jfr 1), set; jfr SÄTTEL. OxBr. 11: 698 (1637). (Import till Finl. år 1640:) Messingz kietlar .. sty(cke)r .. 4(.) Gullsmedz deglar .. sätt .. 8. Därs. 770 (1640). (En märkvärdighet) är den, att i .. (griftstugan) ett äldre sätt (en äldre series) af lik blifvit nedbäddadt till ett lager, en sandbädd lagd deröfver, och genom denna sandbädd ett golf bildadt, på hvilket lik återigen blifvit begrafda. Nilsson Ur. I. 3: 5 (1839). Jag .. levererar ett sätt tänder, liknande naturliga .. för 20 kronor, en öfver- eller underkäk 10 kr. SDS 8 ⁄ 7 1904, s. 1. I regel har till en uppsättning — ett ”sätt” — maljor hört 5 à 6 par. Svensson SkånFolkdr. 34 (1935). Ett sätt underkläder. SvHandordb. (1966). — jfr RULL-, TAND-SÄTT.
3) [eg. specialanv. av 1; sannol. dock delvis av likbetydande eng. set] sätt (i bet. 1) av sammankopplade vagnar, i sht i tåg. SD 12 ⁄ 12 1899, s. 2. Det knakade till i sättet .. tåget sträckte ut sina leder. Johnson Se 224 (1936). Malmen (tappas) i 3,5 ton rymmande vagnar, som i sätt om 5 vagnar spelas upp på en högbana (i Stripa gruva). TT 1940, Bergsv. s 15. Ett sätt vagnar. SvHandordb. (1966). — jfr PERSONVAGNS-, SPÅRVAGNS-, TÅG-, VAGN-SÄTT.
4) [jfr motsv. anv. av d. sæt] (numera knappast br.) kull (se KULL, sbst.1 1); yngel; jfr SÄTTA, v.3 I 21 a. Det första sättet .. (harungar) framkommer i Mars eller April. Nilsson Fauna 1: 219 (1820). Sätt. Foster af Djur. Leijonflycht (1827). Sätt .. (dvs.) yngel. Schröder SvJakt. 204 (1891). Ett sätt: (dvs.) En kull harungar. Hemberg JagtbDäggdj. 294 (1897). (Har)honan (sätthonan) sätter vanligen tre kullar l. sätt årligen. 2NF (1919). Cannelin (1921).
C.
5) (†) tidsrymd inom vilken viss verksamhet försiggår; särsk. i fråga om sädesslags blomnings- l. skördeperiod; jfr SÄTTA, v.3 I 46 c α. (Sv.) Bohvetet gör tre sätt på åkern .. (t.) der Buchweizen blüht nicht mit einmahl, sondern zu drei verschiedenen Zeiten nach einander. Möller (1790). I Skåne räknar man trenne Blomningsperioder eller så kallade Sätt. Retzius FlOec. 534 (1806).
D.
6) (numera mindre br.) om mer l. mindre plötsligt l. häftigt (l. ofrivilligt) inträdande ryck(ning) l. knyck l. stöt l. skakning l. dyl.; särsk. i uttr. med l. i ett (enda) sätt, med ett ryck l. tvärt o. d., äv. allmännare: på en enda gång. På en af (båtarna) .. inträffade 1896, att genom en ”sätt” (knyck) .. en ketting sprang och ett 3 tons vägande balanshjul .. föll tillbaka i rummet och gjorde till fullständig invalid en arbetare. Tengdahl Hamnarb. 98 (1897). Den bukett jag snart håller i handen .. öfverraskar mig som någonting aldrig anadt, ger ett sätt i mig, som om jag plötsligt hörde en sällsam och vild musik. Hallström ItBr. 8 (1901). Knappt hade Herr Ola talt ut, ett skall, / ett sätt gaf till i den tjocka is, / och borta var fisken. Dens. Skogsl. 157 (1904). Öfver den låga häcken såg han ett ovanligt prydligt ekipage, som med stark fart rullade fram och nästan med en ”sätt” stannade utanför grinden. Fahlcrantz Kyrkoh. 22 (1907). Kuttern gjorde (då den klöv vågen) ett sätt för att i nästa ögonblick ånyo falla in i sitt mjuka glid. Mörne Liv 134 (1925). De upproriska andarna .. kastades ned från himlen med en sådan kraft, att fulingarna i ett enda sätt foro tvärs igenom jorden och hamnade allra nederst i underjorden. Stenring Otyg 5 (1931). Östergren (1953; angivet ss. mindre br.).
(1) -REP. (numera föga br.) rep för förankring l. fästande av fiskeredskap i l. vid fast fiskeplats. Repslagarna i Byxelkrok använda fortfarande allmänt talltöger till flagglinor. Strängarna brukas till sjötross, sättrep och hommlöpare. Fatab. 1928, s. 66. —
(1) -SILL. (numera föga br.) sill fångad i sättgarn. Sättsill, sill fångad på förankrade nät i kustbandet. SvFiskelex. (1955).
Spalt S 16342 band 33, 2002