Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SVAJ svaj4, r. l. m. (Skådebanan 1908, nr 5, s. 16, osv.) l. n. (Dalin (1854) osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar resp. =.
Ordformer
(svaj (-ij) 1818 osv. svej 1898)
Etymologi
[vbalsbst. till SVAJA. — Jfr SVAJIG]
A. i eg. anv.
1) motsvarande SVAJA I 1: svajande, svajning; vajning (i sht förr särsk. i fråga om säd l. gräs o. d.). Aldrig såg man förr så grön en skog i svaj, / Aldrig såg man förr så skön en första Maj! Topelius Läsn. 8: 151 (1896). Nedanför bergknallarne i dalarne gick folk som hörde på dånet af jättedansen och tallarnes svaj — och blef skalder. Strix 1900, nr 17, s. 2. Med plymers svaj och blomsterfyllda händer. Smith Kväll. 21 (1908). Av gräsens mjuka svaj han (dvs. vinden) röjes. Oterdahl Dikt. 141 (1918). Vid .. (mörker) flyga .. (tranorna) lågt, så att svajet av vingarna förnimmes. Rosenius SvFågl. 4: 4 (1931). — särsk.
a) motsv. SVAJA I 1 a; särsk. dels hos kjol, dels hos fana; äv. i uttr. på svaj (jfr 2). Det var vår, det var maj, / Se, och arm uti arm / Drog en skara med stormande mod, / Under fanornas svaj / Och med jublande larm, / Hän till lunden, som vinkande stod. Bäckström Sång. 5 (1876). Ett hundrade brudar med slöjan på svaj / fira hvar afton sin eviga maj, / hundrade majbrudar, aj, aj, aj! Karlfeldt FridLustg. 124 (1901). Alla vita vimplar vaja, alla röda stå i svaj. Nathorst SElmseld 29 (1926). Flaggornas svaj och doftande blomsterfång i form av konstnärliga dekorationer lyste upp torg och gator. Knaust Etui 64 (1943). Hon är inte andfådd, inte bekymrad, det var ett glatt svaj i kjolen när hon kom och det liksom sitter kvar. Aurell NBer. 83 (1949). — jfr MORGON-SVAJ.
b) motsv. SVAJA I 1 c. Husvagnsförarna har svårt att klara de höga hastigheter de tar upp sina fordon i — risken för svaj finns redan före den högsta tillåtna farten 80 km/tim. SvD 24⁄5 1987, 3: 7.
c) motsv. SVAJA I 1 e. Där följa strålande, blåa dagar, / när öfver doftande gröna hagar / vi hvila vingen i luftigt svaj / och fira hälgdag i Floras maj! KATavaststjerna (1891) hos Söderhjelm Tavaststj. 179. Väl må landtmän sälla heta, / att de ingen fara veta / af de odjur, som gå rytande i hafvets vilda svaj! Karlfeldt FridLustg. 104 (1901). Såg du .. / .. junivindarnas svaj / gå i Ersmässerågar? Ekström VisVall 14 (1910); jfr huvudmom.
2) [utvidgad anv. av 1] sned ställning l. snedförskjutning o. d.
a) (ngt vard.) i uttr. på svaj, i fråga om hatt l. mössa: på sned l. ”trekvart”. Med mössan käckt på svaj. Efter det var första Maj, / så satt min hatt på svaj. GHT 1896, nr 100 A, s. 3. (Insändaren) klagar på telegrampojkarnas uniformsmössor, vilka alltid bäras på svaj. SvD(A) 5⁄10 1933, s. 12. Med luggen i pannan, mössan på svaj och händerna i byxfickorna. Lieberath FriluftFl. 140 (1935).
b) tekn. Svaj .. (dvs.) (avsevärd) förskjutning av knutpunkt väsentligen på grund av böjning eller skjuvning i ram; även knutpunkt som kan förskjutas (avsevärt). TNCPubl. 68: 137 (1977).
3) motsv. SVAJA I 2; särsk. ngt allmännare, närmande sig bet.: schvung (jfr 7). Det är den rätta svajen på höfterna. Cedercreutz Blomst. 50 (1919). Här kom ett regemente med bredbrättade hattar och tågade förbi med ett lättare och smidigare svaj i kroppen än de andra. Bengtsson Linklater JuanAmer. 285 (1931). Jag ser honom framför mig, smärt och med ett visst vårdslöst svaj över gång och hållning. MestAEngström 23 (1941).
4) motsv. SVAJA I 3.
a) sjöt. motsv. SVAJA I 3 a: handlingen l. tillståndet att svaja l. vara ankrad l. förtöjd vid boj så att det finns svajrum; i sht i uttr. ligga l. lägga på (i sht förr äv. för) svaj. Hamnen är säker och rymlig, så att någre och 20 större fartyg kunna derstädes ligga på svaij. VetAH 1818, s. 30. Ligger ni på svaj för ert ankare, bör ni hifva in kettingen upp och ned, så att en obetydlig rörelse af fartyget må bräcka loss ankaret ur botten. Oxenstierna Vanderdecken 26 (1865). Lägg nu skutan på svaj och slå dig ned här öfver natten. Engström 1Bok 7 (1905). Skonerten, som låg på svaj för sitt ankare. Siwertz Ämbetsm. 220 (1912). Barthel Sill 158 (1929: för). Svaja om båt: att svänga för vind och ström när den ligger till ankars eller vid boj. Man säger då att den ligger på svaj, vilket också sägs som motsats till att ligga förtöjd vid brygga eller land. Rydholm 148 (1967). — särsk. bildl. Nu lägger jag mitt sångarskepp på svaj. Sehlstedt 1: 93 (1859, 1861). Koketter, hvilka göra söta miner, / Men ”ja” och ”nej” ej vilja veta af, / Som hålla er på svaj, tills stormen hviner, / Och småle, när ert hjerta går i qvaf. CVAStrandberg 5: 196 (1862).
b) fisk. motsv. SVAJA I 3 b; särsk. i uttr. fiske på svaj, fiske med garn som svajar. Vid fisket på svaj förankras skötarna blott i ena ändan, medan den andra får svänga fritt. SvUppslB 25: 260 (1935).
B. i bildl. anv. (jfr 4 a slutet).
5) motsv. SVAJA I 4; särsk. i fråga om ljudintryck. (P. G. Gyllenhammar) tycks gilla att chockera. Men när han häromåret utbrast att ”det är för litet av jävlar anamma i Sverige” var det ingen som riktigt hoppade till. Han talar ju en så vårdad göteborgska med riktiga r och lagom svaj, att det inte lät värre än om han sagt att vi måste äta mer havregrynsgröt. SvD 15⁄5 1977, s. 19.
6) tekn. motsv. SVAJA I 5: handlingen l. egenskapen att svaja, svajning, fädning. DN(A) 29⁄6 1956, s. 10. Det gäller framför allt att minimera svajet och få bandframmatningen (på kassettbandspelaren) så jämn som möjligt. NTeknik 1973, nr 16, s. 20. 2SohlmanMusiklex. (1979).
7) [jfr 1 a, 3] (ngt vard.) schvung; (livfull) fart l. fläkt. På det viset (dvs. gm sabotage) ska vi få en helt annan svaj på den sociala klasskampen. Nilsson Kabb. 45 (1916). Djurgårdsslätten, Djurgårdsslätten där som livet gick i svaj. Fallström Okt. 46 (1928). Där ute komma i visslande svaj / lördagens cyklande ungdomsflockar. Kinnander Byn 96 (1942); jfr 3. Med ett stänk av artistisk svaj över det hela. HågkLivsintr. 24: 274 (1943).
8) [jfr sv. dial. (ut på) svaj, (ut på) vift] (†) utsvävning(ar) l. intensivt l. sorglöst nöjesliv l. dyl. Dock man sade, att en gång Kaj / strött pengar omkring sig i långa banor / och lagt så gladligen ut på svaj / och följt i ungdomen nöjets fanor. Fallström VDikt. 1: 279 (1888, 1899).
Ssg (till 4 a): SVAJ-LIGGANDE, p. adj. som ligger på svaj. GbgP 10⁄4 1990, s. 28.

 

Spalt S 14750 band 32, 1998

Webbansvarig