Publicerad 1997   Lämna synpunkter
SUBVERSION sub1verʃω4n, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. subversion o. (f)fr. subversion, av senlat. subversio (gen. -ōnis), vbalsbst. till subvertere (se SUBVERTERA)]
1) omstörtning (se OMSTÖRTA II 2 d); särsk. om samhällsomstörtning; äv. om verksamhet med avsikt att omstörta. Pfeiffer (1837). Den s. k. IB-affären visar att det svenska samhället inte är rustat att möta kommunistisk subversion. SvD 9⁄11 1973, s. 14. SvSold. 1975, s. 19.
2) (†) våldsam kräkning. Ekbohrn 344 (1868).

 

Spalt S 14394 band 32, 1997

Webbansvarig