Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÖPSEL, r.; best. -n; pl. stöpslar.
Etymologi
[liksom nor. støpsel av t. stöpsel, (tillslutande) propp, avledn. av lt. stoppen, motsv. t. stopfen, stoppa, tillsluta (se STOPPA, v.)]
(i sht i Finl.) stickpropp, stickkontakt. Cannelin (1921). Hufvudstadsbl. 18⁄9 1988, s. 8.

 

Spalt S 14224 band 32, 1997

Webbansvarig