Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÖLD stöl4d, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(stiild 1533. stold 1599—1709. stuld 1627. styld 1541. styll 1710. stöl- i avledn. 1655 (: stölnadh). stöld (-dh) 1522 osv.)
Etymologi
[fsv. styld, stild, stuld, stöld, f., motsv. fd. o. ä. d. styld (best. -en l. -et), fvn. stuldr, m., nor. nn. stuld, m.; vbalsbst. till STJÄLA]
1) om handlingen (l. verksamheten) att stjäla (se d. o. 1), stjälande; i sht konkretare, om enskilt fall av stjälande; särsk. (jur.) om uppsåtligt, olovligt tillgrepp av annans lösegendom varigm gärningsmannen gör en vinning o. den bestulne tillfogas skada; jfr TJUVNAD, TJUVERI. Ringa (förr äv. liten l. enkel) stöld (jur.). Grov (förr äv. kvalificerad) stöld (jur.). Begå, föröva stöld. Anklagad för upprepade stölder i militära förråd. Straffad för stöld. Stöld av värdepapper. PMånsson 10 (1522). Schultze Ordb. 4994 (c. 1755: liten). Tager eller snattar någon i Fiske-Hamn Tio Dalers wärde eller mindre, thet må ej stöld heta, utan gifwe han thet åter och böte hälften af wärdet. Hamnordn. 24⁄1 1771, 4: 1. Stöld af kreatur. Motion i 2 kam. 1872, nr 189, s. 16. NF (1891: qvalificerad). Auerbach (1913: Enkel). Det var ett år, som det begicks allehanda stölder och inbrott i trakten. Lagergren Minn. 1: 52 (1922). För att Olsson skulle kunna dömas för grov stöld fordrades tillägnelseuppsåt. 1NJA 1953, s. 290. Därs. 1980, s. 224. — jfr BARN-, FICK-, HÄST-, INBROTTS-, JUVEL-, KYRK-, POST-, SKOGS-, SMÅ-, VILLA-STÖLD m. fl.
2) i oeg. l. bildl. anv. av 1; särsk. om plagiat (särsk. i uttr. litterär stöld). Stiernhielm Harm. C 3 a (1668). Boileau, hvilken ännu behåller sitt värde, befryndade sig så med Juvenalis och Horatius, att han som knappast kunde bevara sig undan förebråelse för stöld. Celsius i 1SAH 1: 132 (1786). Vittra stölder. Weste FörslSAOB (c. 1817). Till förhindrande af missbruk eller s. k. stöld af partibeteckning ha föreslagits särskilda officiella valförberedelser. Reuterskiöld Grundlag. 602 (1925). Det är ofta svårt att skilja mellan litterär påverkan och litterär stöld (plagiat). Östergren (1950). — jfr MOD-STÖLD.
3) (†) konkret, om ngt som stulits, stöldgods; äv. om värdet av stöldgodset. UpplDomb. 5: 224 (1599). Därföre att stölden finnes hoos någon, må man eij skyllas för tiuf. FörarbSvLag 2: 71 (1696). Stiger stölden öfwer hundrade daler, warde (tjuven) hängd. MB 41: 2 (Lag 1734). Palmblad Nov. 2: 253 (1819, 1841).
Ssgr (till 1 utom i ssgn stöld-värde): A: STÖLD-AFFÄR. affär (se d. o. 1) l. angelägenhet som rör en stöld l. stölder. SDS 15⁄6 1946, s. 20.
-ANMÄLAN~020. anmälan om stöld. SvD(A) 26⁄2 1968, s. 9.
-ANMÄLD~02 l. ~20, p. adj. anmäld ss. stulen. SDS 13⁄9 1979, s. 27 (om bil).
-ANSVAR~02 l. ~20. (jur.) ansvar (se d. o. I 3) för stöld. Stöldansvar bör ådömas, om den brottslige olovligen tillgripit en annans postanvisning. SvJuristT 1944, s. 305.
-BEGÄRLIG. som gärna l. ofta stjäls; jfr begärlig I 2 a. Pengar, sprit och andra stöldbegärliga saker. DN 14⁄12 1973, s. 1.
-BRICKA. handel. i affär: vid vara anbringad bricka (se bricka, sbst.3 1) som är avsedd att vid köp tas bort o. som annars vid utträde ur affären sätter elektroniskt tjuvlarm i funktion. DN 23⁄1 1985, s. 39.
-BROTT. (stöld- 1905 osv. stölds- 1939) jfr brott II. BtRiksdP 1905, Saml. 1. I. 2: nr 4, s. 19.
-BYRÅ. (i Finl.) stöldrotel. Hufvudstadsbl. 23⁄7 1988, s. 4.
-FRI. som ger skydd mot stöld; jfr fri 29 b o. -säker. VetAH 1740, s. 350 (om lås).
-FÖRSÄKRA. i sht försäkr. försäkra (ngt) mot förlust gm stöld; i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Den bestulne hade sitt lager stöldförsäkradt. SD(L) 1902, nr 510, s. 6. Stöldförsäkra lösöret. IllSvOrdb. (1955).
-FÖRSÄKRING. i sht försäkr. försäkring (se d. o. 2) mot förlust gm stöld. Engström Äfv. 3 (1908). jfr inbrotts-stöldförsäkring.
-GODS. gods (se d. o. 2) åtkommet gm stöld, stulet gods, tjuvgods. UNT 3⁄7 1936, s. 4.
-HANDLING. i sht jur. handling (se d. o. 5) som utgör stöld. Thyrén Sedl. 29 (1915).
-HISTORIA. jfr historia 7 a o. -affär. Wennhagen Byvall. 183 (1927).
-HÄRVA. härva (se härva, sbst.2 3) av stölder l. härva som hänger samman med stöld. DN(B) 8⁄11 1958, s. 5.
-LARM. konkret: larmapparat som ger larm vid stöld. GbgP 21⁄3 1982, s. 35.
-LIGA. på stölder specialiserad liga (se d. o. II 4). Östergren (1950).
-LÅS. lås avsett att skydda mot stöld; i sht om sådant lås på bil. Motorför. 1955, nr 2, s. 24.
-MANI. kleptomani. Dahm Skolm. 184 (1846).
-MÅL. (stöld- 1894 osv. stölds- 1778—1921) mål (se mål, sbst.2 1) angående stöld(er). PH 11: 459 (1778).
-OBJEKT. DN 3⁄3 1992, s. A11.
-ROTEL. polisv. inom polisväsendet: rotel (se d. o. 4) med uppgift att utreda stölder; jfr -byrå. Edlund Chandler EneDöd 143 (1952).
-RÄD. räd utförd av tjuvar o. innefattande ett flertal stölder. SvD(A) 30⁄7 1930, s. 4.
-SKYDD. skydd (se d. o. 2 b) mot stöld; företrädesvis konkret, motsv. skydd 2 b slutet. Motor 1956, nr 33, s. 9 (till bil). Stöldskyddet vid hembygdsgårdar och museer. Hälsingerun. 1980, s. 170.
Ssgr: stöldskydds-märka, -ning. märka (ngt) för att åstadkomma stöldskydd. Arbetet 22⁄4 1984, s. 7.
-penna. penna för stöldskyddsmärkning. Pappershandl. 1976, s. 143.
-SKYDDAD, p. adj. skyddad mot stöld (gm stöldskydd). DN(B) 11⁄2 1961, Motortrafik s. 1 (om bilar).
-SVINN. svinn orsakat av stöld(er). Handelns stöldsvinn. DN 14⁄8 1976, s. 1.
-SÄKER. om bil o. d.: säkrad l. tryggad l. skyddad mot stöld; äv. om lås o. d.: som ger skydd l. säkrar mot stöld; jfr -fri. När kommer det stöldsäkra låset, frågar ”Fields” motorkrönikör. SvD(A) 3⁄11 1921, s. 11. Expressen 10⁄4 1962, s. 8.
-SÄKRA. göra (ngt) stöldsäkert. ST(A) 5⁄11 1952, s. 5.
-TURNÉ. mer l. mindre ironiskt: turné (rundresa) varvid stölder begås. FoF 1937, s. 104.
(3) -VÄRDE. värde av stöldgods. NLagberednFörslStraffl. 89 (1888).
B (†): STÖLDS-BROTT, -MÅL, se A.
Avledn. (till 1; †): STÖLDNAD, r. l. m. l. f. (stölnadh) stöld, tjuvnad. RP 16: 177 (1655).

 

Spalt S 14208 band 32, 1997

Webbansvarig