Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STRÖJA ströj3a2, v.2 -er, -de, -t, -d.
Etymologi
[sv. dial. ströja, förfölja, jaga, skrämma (jaktdjur) l. skrämma (fisk) på nät; biform till STRÖ, v.2]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) gm pulsning (se PULSA, v.2 2) skrämma (fisk) så att den går på nät (jfr STRÖ, v.2); äv. utan obj. Ströja gädda var något som man aldrig fick nog av, tyckte Gerdin. Sjödin StHjärt. 273 (1911). Innan slåttern började ströjde jag. Men jag hade för små och dåliga nät, fick bara några spikgäddor. Därs. 274.

 

Spalt S 13075 band 31, 1993

Webbansvarig