Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STROTA, v.
Etymologi
[möjl. samhörigt med STRUTTA]
(†) streta; anträffat bl. i den särsk. förb. strota emot.
Särsk. förb. (†): STROTA EMOT. streta l. sträva emot. Then Sundeske man giorde wäl sitt bäste, / Som en krigzman sijne fiender freste. / Och the medh honom wore j flota, / Bude fast til emoot at strota. / Men Swenske sloge them doch på flucht. Svart Gensw. H 7 b (1558).

 

Spalt S 12745 band 31, 1991

Webbansvarig