Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STRITTA strit3a2, v.3 -ade, äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) -er, stritte l. stratt strat4 (strut3ω2). (pr. sg. -ar Tavaststjerna NVers 158 (1885) osv.; -er ST 20/10 1940, Söndagsbil. s. 2 osv. — ipf. -ade BtFinlNF 28: 175 (1878) osv.; stratt FinT 1925, s. 335 osv.); äv. (i vissa trakter av Sv., bygdemålsfärgat) STRITA stri3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(strit- 1943 osv. stritt- 1865 osv.)
Etymologi
[sv. dial. stritta (st. o. sv. v.), strita (sv. v.); jfr d. stritte; besläktat med sv. dial. stränta, spruta fram i fina strålar, motsv. d. strinte (ä. d. strente), mlt. strenten, alla: spruta (se STRÄTTA, v.); jfr även nor. dial. stritla, strö l. stänka smått, rinna i tunna strålar. — Jfr STRIT, STRITSA, v., STRITT, sbst.2—3, STRITTA, sbst.]
1) (i vissa trakter av Sv., bygdemålsfärgat, o. i Finl.) spruta, stänka.
a) om vätska l. saliv l. blöt massa o. d.: spruta (se SPRUTA, v. 2); stänka, skvätta; äv.: rinna l. komma i fina strålar l. smått; äv. (se α) om sågspån o. d. Ahlman (1865). (Skumrörsspetsarna i en separator) böra ombytas eller något omvridas, då de blifvit slöa eller på något vis skadade, hvilket framgår deraf, att mjölken strittar under skumningen. Grotenfelt Mejerih. 87 (1886). Tredje gången lyckades det .. ändteligen (att slå åder) .. Men så kom det också alldeles som ur en vattukran och strittade rakt mot muren först. Dahlgren SmStug. 81 (1894). Tyko Tynell, provinsialläkarn, förde ordet — och spottet strittade, naturligtvis. Lybeck TomI 256 (1911). Senaten raspade manifestförslag så att bläcket stratt vida omkring. FinT 1925, 1: 335. Han slängde trasan ner i ämbaret med en obehärskad åtbörd, så att vattnet strittade vida omkring. Willebrand-Hollmerus ObjGäst 78 (1935). Hett stritar kaffet ur pannans spets / och fläsket fräser och hoppar. Grundström MyrMo 28 (1943). Stekpanna med strittande fläsk. Hufvudstadsbl. 15/5 1988, s. 9. — särsk.
α) om sågspån l. flisor o. d.: spruta, yra. Spånflisorna, hvilka strittade från husbondens arbete när han använde yxan. Dahlgren SmStug. 144 (1894). Sågen är nyfilad och skär som i smör, och sågspånet strittar. Barthel ÖarUrv. 32 (1950).
β) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., i utvidgad anv., om hopp o. d.: som utmärkes l. kännetecknas av stänkande l. skvättande o. d. Än gör .. (floden) strittande hopp över glättade, kullriga stenar och forsande fall. Lindqvist Sprakf. 119 (1942).
b) med obj. betecknande vätska osv.: spruta l. stänka l. skvätta (ngt). Stenmark FinlSv. (1977; med avs. på vatten). Allt skulle skrivas med en raspig fjäderpenna som inte sällan strittade bläckfläckar över den färdiga texten. Kyrkpress. 1981, nr 30, s. 2.
2) (i sht i vissa trakter) flytta på sig l. röra sig med häftiga l. plötsliga l. ryckiga rörelser l. skutt; äv. (om gräshoppor): yrande hoppa, skvätta (jfr 1 a). Sparfvar stritta / Och leta efter mask. Konewka Silhuett. 5: 11 (1877). Den sturska och strittande hanen. Heidenstam Folkung. 2: 133 (1907). Hästarna voro fasligt oroliga, strittade och sparkade i skacklorna. Lundgrehn Högag. 74 (1912). När jag går in i skogen, genom ljungen, stritter syrsorna kring stövlarna. ST 20/10 1940, Söndagsbil. s. 2.
3) (föga br.) smita, avvika, ”sjappa”. FoU 15: 74 (1902). Kassören har strittat. (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 96 (1958).
Särsk. förb. (i sht i vissa trakter): STRITTA FRAM10 4. till 2. Vattenspindlar strittade fram över (vatten-)ytan och en fjäril hade fallit i. BonnierLM 1937, s. 449.
STRITTA NED10 4 l. NER4. till 1 a; särsk. om regn: falla tätt l. dyl. Grått snöregn strittade ner genom den grå luften på morgonen. DN(A) 23/1 1965, s. 8.
STRITTA OMKRING10 04. särsk. till 1 a, äv. a α. Jag slog till honom så blod och annat strittade omkring. BtFinlNF 28: 175 (1878). Refbenen strittade omkring, när jag högg till. Westermarck NylFolks. 1: 2 (1897).
STRITTA UPP10 4. till 1; särsk. till 1 a. Usch, vad det bar av utför långt ner över vattnet, som strittade upp mot alla kanter och in i båten. Vallgren ABCBok 77 (1917).
STRITTA UT10 4. till 1 a: stänka l. spruta l. yra ut. Fåröarn räckte honom det glödande ankarflyet och gubben kramade det så att järnet strittade ut mellan fingrarne. SvNat. 1923, s. 16. För att hindra majsen att stritta ut åt sidorna har man gjort en skyddskrans av ett gammalt bildäck. Barthel Colón 56 (1932).

 

Spalt S 12722 band 31, 1991

Webbansvarig