Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STICKELSKO stik3el~skω2, r. l. m.; best. -n; pl. -r.
Etymologi
[sannol. av ett icke anträffat t. stichelschuh, av sticheln, sticka, brodera, iterativbildning till stichen, sticka, brodera (se STICKA, v.2), o. schuh, sko (se SKO, sbst.)]
(i skildring av ä. förh.) med stickningar (se STICKA, v.2 3 c) rikligt försedd sko. Hägg Fotbeklädn. 63 (1873). Under 1700-talet uppkom i Frankrike de s. k. patins, hvilka i Tyskland och troligen äfven i Sverige kallades stickelskor. Forssell Handskom. 7 (1920).

 

Spalt S 11640 band 30, 1989

Webbansvarig