Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STEGRA ste3gra2, v.1 -ade. vbalsbst. -AN (se avledn.), -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(stegr- (-eeg-) 1600 osv. steigr- 1645. stigr- 1657. stägr- 15661723)
Etymologi
[sannol. av mlt. stēgeren, höja priset på (vara), höja sig, l. t. steigern, höja priset på (vara) o. d., öka, motsv. ä. nl. steigeren, till fht., mht. steigen, kausativum till stigen resp. steigen (se STIGA, gå, höja sig o. d.); formen stig- beror sannol. på anslutning till STIGA, gå, röra sig uppåt o. d. — Jfr STEGRA, v.2]
I. tr.
1) (†) med avs. på (handels)vara: öka l. höja priset (se PRIS, sbst.3 I 1) på, fördyra; äv. med avs. på arbete (l. ngt annat som behandlas ss. en handelsvara); äv. i pass. närmande sig deponentiell anv.: stiga i pris; äv. med adverbiell bestämning angivande hur mycket priset höjes; äv. utan obj. (jfr II); äv. ss. vbalsbst. -ing, liktydigt med: prishöjning, prisstegring. Stiernman Com. 1: 192 (1566). Handwärckare och Embethzfolck blifwa nu så oskiäligen dyra, i dett dhe sitt arbethe stägra. RARP V. 2: 293 (1655). Alt (som måste köpas) stegrades på det högsta. Nordberg C12 2: 361 (i handl. fr. 1713). Man kan taga ifrån en annan på mångahanda sätt .. äfwen så när den ene Borgaren .. stegrar sina waror för högt. Borg Luther 2: 657 (1753). Riksens Höglofl. Ständer hafwa tagit alla möyeliga mått mot böckers stegrande af Boktryckare, auctorer och förläggare. Schück SvFörlBokhH 2: 62 (i handl. fr. 1758). En olaga stegring och egenwillig otilbörlig dyrhet på Handtwerkeri-waror. Förordn. 30/4 1762, s. 3. Han ropade på åtskilligt vid auktionen, men blott för att stegra. Weste FörslSAOB (c. 1817). Så ha våra bryggare stegrat sitt öl. Sehlstedt 3: 50 (1867). (Jordbrukarna) ledo af spanmålens vanpris under alla andra varors stegring. Malmström Hist. 5: 26 (1877). — jfr FÖR-, UPP-STEGRA o. O-STEGRAD samt VARU-STEGRING. — särsk.
a) i uttr. stegrande som ngn stegrar på vara, prishöjning som ngn genomför på vara. RARP 1: 114 (1629).
b) i utvidgad anv., med obj. betecknande mynt(sort): evalvera (se d. o. 1); äv. refl.: stiga (i värde); äv. (i ssgn NED-STEGRA) i utvidgad anv., i fråga om att devalvera. Wexelmyntetz stegrande. RA II. 2: 312 (1617). Rijkzdaleren är emot åthskillige mandater obilligt stegrat worden. RARP 4: 243 (1649). Stiernman 3: 344 (1665; refl.). Det straff, som förra Förordningar emot Wäxelens stegring utsätta. PH 8: 7109 (1766).
2) med avs. på skatt l. tull l. annan pålaga l. avgift för ngt (t. ex. hyra): höja (se d. o. 6), öka; äv. utan obj. Sedan tull och besväringer opå köpmandz godz .. stegrede och förhögdhe äre. AOxenstierna 2: 101 (1612). RARP 6: 104 (1657; utan obj.). Hwilke människor äro de skadeligaste för Staten? .. Alla de, af hwilka Finantzerne stegras och undersåtarena betryckas. Weise 2: 83 (1771). Stegra hyran för ngn. Auerbach (1913). Stegrade skatter. SvHandordb. (1966). — jfr HYRES-, JORD-, RÄNTE-, SKATTE-STEGRING.
3) med avs. på pris (se PRIS, sbst.3 I 1): höja (se d. o. 6), öka; äv. med avs. på prisnivå l. prisnotering o. d.; äv. utan obj.; förr äv. refl., om pris: stiga. Bonden hafwer .. stegrat köpet (av kol i Bergslagen) efter theras (dvs. böndernas) egen wilja. Bergv. 1: 124 (1646). (Sv.) kan och bör stegra priset på sit torrstens järn och koppar. Polhem Bet. 1: 2 (1721). Kongl. Maj:ts Nådige Warning, Til Samtelige thes trogne Undersåtare, som handla med Miöl och Spannemål, emot en obillig stegring i Priset på samma Waror. Gifwen .. then 11 Junii 1746. (1746; titel). Posten 1769, s. 726 (utan obj.). Emellertid har mjölpriset stegrat sig till den grad, att man i sjelfva Jenisejsk för det närvarande betalar 7 Rub. 50 kop. pudet. Castrén Res. 2: 272 (1847). SvT 1852, nr 16, s. 3 (i p. pf., om prisnoteringar). Den skriande bristen på varor och den stegrade prisnivån (i Finl.). Form 1948, s. 1. Det stegrade tackjärnspriset. Rig 1950, s. 72. — jfr UPP-, ÖVER-STEGRA o. O-STEGRAD samt PRIS-STEGRANDE ävensom KURS-, PRIS-STEGRING.
4) med avs. på ngt som utgör ett ekonomiskt värde (räknat i pengar) l. en summa, t. ex. lön l. kostnad l. inkomst l. belopp: höja (summan av); äv. med adverbiell bestämning angivande hur högt värdet sättes. Ersättning för stegrade levnadskostnader. Samma renta (hvilken jagh väl hade förmodet ähn en gångh så högt att stägre). OxBr. 3: 37 (1622). Spinnare- och andre arbetslöners oskäliga stegring. Förordn. 30/4 1762, s. 2. Jöns (kom) att tjenstgöra uti kostallet i prestgården .. der hans lön stegrades till en dubbel uppsats af kläder, och åttatio daler silfwermynt. Lowén Folkl. 98 (1847). Länder, där man icke genom höga agrariska skyddstullar stegrat de större jordegarnes inkomster. EkonS 1: 392 (1893). Den nederländska banken hade den 25 juli 1914 en sedelcirkulation på 310 milj. floriner. Redan den 8 augusti var detta belopp stegradt till 461 milj. flor(iner). Cassel Dyrtid 66 (1917). Skogarnas stegrade värden. Ymer 1950, s. 101. — jfr UPP-STEGRA o. O-STEGRAD samt SKÖRDE-STEGRANDE ävensom IMPORT-, JORDVÄRDE-, LÖNE-, VÄRDE-STEGRING.
5) i allmännare l. mer l. mindre bildl. anv. av 14: göra (ngt) större l. högre (se HÖG, adj. 15), öka storleken l. omfattningen l. intensiteten l. styrkan o. d. hos (ngt), öka, höja (se d. o. 6); skärpa (se SKÄRPA, v.1 11); i sht med obj. betecknande känslor l. egenskaper; ofta i p. pf.; äv. i pass. närmande sig deponentiell anv. (se f) l. refl. (se g); äv. utan obj. Stegra sina anspråk. Stegrad njuravsöndring. Hans smutsighet stegrade intrycket av hans förfall. Belysningen gav stegrad glans åt salens prakt. Möta en stegring av efterfrågan. Med stegrad livskänsla. Ett till fullt raseri stegrat missnöje. Under en allt mer stegrad spänning åsågs loppet. CupVen. B 2 b (1669). Att så ljuft, som brådt, / Krydda bägarns saft, / Att i dubbelt mått / Stegra nöjets kraft, / Nalkas qvällen med sin afskeds-lag. Atterbom SDikt. 1: 45 (1837). Tala vackert! Bota sök ej ondt med ondt, / Att ej förderfvets börda stegra vidare! Spongberg Soph. 29 (1866). (Minna Canth) stegrar ofta sin medkänsla till sentimentalitet (i sina noveller), och hon saknar artistisk smak. Lindberg FinNov. 19 (1894). Mjöberg StilStud. 142 (1911; utan obj.). Växtförädlingens förmåga att stegra skördarna och öka odlingssäkerheten. SvGeogrÅb. 1945, s. 80. Med eftertrycklig stegring säger .. (C. A. Agardh) i en av sina hyllningsartiklar till kvinnokönet: ”Kvinnan är .. en förädling, en förfining, en sublimering av mannen”. Olsson Fröding 38 (1950). Hedberg DockDans. 136 (1955; i p. pf., om svårigheter). — jfr FEBER-, GRAD-, KÄNSLO-, MINNES-, SKÖRDE-, TEMPERATUR-, TRYCK-STEGRING. — särsk.
a) med avs. på straff l. straffskala: skärpa (se SKÄRPA, v.1 9); äv. med avs. på uppställt villkor l. fordran o. d.: skärpa (se SKÄRPA, v.1 9 a); äv. med avs. på kurs o. d.: skärpa fordringarna i l. för. (Adeln) hemstelle samma Puncter .. (om fredsvillkoren med Tyskl.) Rikzens Regeringh och Rådh till att stägra eller lindra effter tidernas tillstånd. RARP 2: 209 (1636). Lärokurserna .. (ha) i vissa ämnen blifvit något stegrade. BerRevElLärov. 1843, s. 15. Skyhögt stegrar du straffet blott. Spongberg Soph. 17 (1866). (Kant) stegrade sitt yrkande, att människan ej borde göra afseende på en handlings följder för hennes lycksalighet ända därhän, att (osv.). Nyblæus Forskn. I. 2: 132 (1875). (Fängelsekommendanten) skulle icke våga säga .. (fångarna), att fordringarna (på dagsverke) blifvit stegrade. De Geer Minn. 1: 140 (1892). Cannelin (1921; med avs. på straffskala).
b) (†) i uttr. stegra sitt sinne, få ökat självförtroende l. bli högmodig l. självsäker. TRudeen Vitt. 285 (1691).
c) (mera tillf.) pregnant: i sin inbillning öka l. förstora (ngt). Almquist var .. i mångt och mycket en fantasiens martyr, som stegrade sina motgångar till måttlösa proportioner. 3Saml. 5: 111 (1924).
d) föra l. bringa (ngt) upp på en högre (moralisk l. intellektuell l. konstnärlig o. d.) nivå, höja (se d. o. 2 a γ δ‘). Försöken / At höra utan skräck mit ödes Morde-Skri, / Och stegren Eder dygd mot lyckans raseri. Knöppel Reg. 58 (1741). Den obundna berättelsen var äfven hos våra ättfäder stegrad till konst. Rydqvist i 2SAH 12: 312 (1827). Ett verk (dvs. Lady Chatterley’s loverav D. H. Lawrence), som i sexuallivets på samma gång fördjupande och stegring såg källan till ett rikare andligt liv. Hellström RedKav. 10 (1933).
e) [jfr motsv. anv. av t. steigern] (numera föga br.) komparera (se KOMPARERA, v.1 2); särsk. ss. vbalsbst. -ande o. -ing: komparation (se KOMPARATION, sbst.1 2); äv. med avs. på språkljud: låta l. få att undergå förändring gm l. vid komparation (i sht i pass. l. p. pf.). Trendelenburg GrSpr. 105 (1801: Stegring). I det hela taget råder, i afseende på enskilda ords stegrande på det ena eller andra viset, en vacker endrägt mellan (isländska o. fornsvenska). Rydqvist SSL 2: 434 (1860). Vid Ny-T(yska) ferner, fernst, förtjenar öfvervägas, huru vida deras n, som jemväl ingår i positiven, står för stegradt m. Därs. 451. Om stegring av adjektiv och adverb. Cederschiöld Framtidssv. 158 (1917). — jfr GRAD-STEGRING.
f) i pass. närmande sig deponentiell anv.: stiga, höjas, öka(s); äv. motsv. d. Hans ovilja stegrades till hat. Schmedeman Just. 296 (1653; om bötessumma). När ändtligen i November 1724 den högtidliga förlofningen mellan hertigen (dvs. K. XII:s systerson Karl Fredrik av Holstein-Gottorp) och czarens dotter (Anna) gått i fullbordan, stegrades det Holsteinska partiets förhoppningar (i Sv.) till det yttersta. Malmström Hist. 1: 267 (1855). Min nyfikenhet stegrades. Lagergren Minn. 5: 30 (1926). Ämnesomsättningen stegras i fjäll- och havsklimat. Bolin VFöda 159 (1933). En iver, som stegrades till hänförelse. Richter GeogrH 133 (1959). — särsk. i fråga om ljud l. ton(fall): öka i ljudstyrka l. tydlighet, bli starkare l. kraftigare l. distinktare. I den mån .. (Geijer vid sina föreläsningar över Människans historia) fattades af sitt ämne, eldades blicken, och tonen stegrades så, att den i vissa ögonblick fick en genomträngande kraft. Nyblæus Forskn. 2: 286 (1881). Febrilt och infernaliskt stegras bruset, / det tornar upp sig — sjunker sedan. Edfelt Slagf. 107 (1952).
g) refl.: stiga l. växa l. höja sig l. öka(s); äv. motsv. d, f slutet. I privatpalatset stegrar sig boningshuset till idealitet. Ljunggren Est. 2: 276 (1860). Den högsta produkt, hvartill hans (dvs. F. M. Franzéns) poetiska kraft någonsin stegrade sig. Cygnæus 4: 384 (1872). Från timme till timme stegrade sig .. (jägarens) beundran och åstundan att kalla en .. (viss jakt-)hund sin egen. Knöppel SvRidd. 191 (1912). Det hela stegrade sig till ett inferno av pulserande soulmusik, skrik (osv.). Lundell Jack 34 (1976).
h) (föga br.) i p. pf. i n. sg., ss. adv., förstärkande: mycket, allt mer o. d. Dagliga tillgången (av livsförnödenheter) .. såldes till stegrat uppskörtande priser. Högberg JesuBr. 2: 160 (1915).
i) ss. vbalsbst. -ing i utvidgad anv.
α) språkv. om klimax (se d. o. 1). Enberg SvSpr. 388 (1836). Intrycket kan förstärkas även genom en gradvis fortgående stegring, s. k. klimax. Wellander RiktSv. 85 (1939).
β) konkretare, om var o. en av färgnyanserna i regnbågens spektrum. Hur strålande belåtna voro ej gubbarna, när de fingo måla sina skutor riktigt granna i alla regnbågens stegringar. Heidenstam Skog. 86 (1904).
II. (†) intr.
1) motsv. I 1, om vara: stiga i pris. Menandes .. att kopparen skulle stegra om man prolongerade interesset ännu på 6 månaders tijdh. RP 3: 290 (1633).
2) om byggnad: resa sig (högt upp); i den särsk. förb. STEGRA UPP.
Särsk. förb.: STEGRA UPP10 4, äv. OPP4. jfr uppstegra.
1) (†) till I 1: höja priset på (vara). Sehlstedt Utk. 29 (1857).
2) till I 2, = stegra, v.1 I 2. Klint (1906; med avs. på hyra).
3) till I 3, = stegra, v.1 I 3. Chydenius 144 (1765; med avs. på priskurs). (Hökarboden har lagts i aska.) Då skall man se, att priset opp / Skall stegras, i ett enda hopp, / Tre skillingar på marken. Almqvist Hect. 17 (1814).
4) (†) till II 2, om byggnad: resa sig l. höja sig o. d. Lät förstar sina slott högst stägra opp i väder. TRudeen Vitt. 259 (1687).
Ssgr: (I 5 e) STEGRINGS-ADVERB. (numera föga br.) adverb använt för komparation. De enkla (franska) stegringsadverben plus och moins. Lidforss FrSpr. 206 (1867).
(I 5 e) -BAR. (numera föga br.) om ord: som kan kompareras. Nordvall Modersm. 58 (1863).
(I 5 e) -FORM. (numera föga br.) komparationsform, gradform. Nordvall Modersm. 55 (1863). Östergren (1946; betecknat ss. sällsynt).
(I 5) -FÖLJD. följd (se d. o. 4 b, c) kännetecknad av stegring (t. ex. av svårighetsgraden). LbTopogr. 103 (1907).
(I 5 e) -GRAD. (numera föga br.) komparationsgrad; förr äv. i sg. best., speciellare, om den positiva (se positiv, adj. 2) gradformen av adj. o. adv. Cavallin (1876). Noreen VS 5: 486 (1909; speciellare).
(I 5) -HASTIGHET~002, äv. ~200. EkonT 1939, s. 46.
(I 25) -PERIOD. period (se d. o. 2, 3) kännetecknad av stegring; särsk. till I 3. Tre utpräglade stegringsperioder (på börsen) i New York i år. SvD(A) 16/10 1938, s. 23.
(I 25) -PROCENT. procent varmed stegring sker. EkonT 1915, s. 320 (i fråga om sedelutgivning). De Geer SvNatRiked. 1: 164 (1946; i fråga om konsumtion av elkraft).
(I 25) -TAKT. takt l. fart vari stegring sker; i sht till I 5. EkonT 1945, s. 164 (i fråga om nationalinkomst). Stegringstakten i elförbrukningen. Därs. 1960, s. 96.
(I 25) -TENDENS. Cassel Dyrtid 82 (1917; i fråga om sedelcirkulation).
Avledn.: STEGRAN, sbst.1, r. l. f. till I 25: stegring; särsk. till I 5, om höjning av fordringar i något avseende. Verd. 1889, s. 117.
STEGRARE, m.//ig. särsk. (numera bl. tillf.) till I 1, 3: person som stegrar l. brukar stegra l. är benägen för att stegra priser (på varor). Serenius Ff 1 b (1734). De böcker, för hvilka intet värde är utsatt, önskar jag erhålla till hvad pris de gå (på auktionen), hvilket likväl ingen stegrare bör få veta. VLBibl. Brev 8/3 1822. LoW (1889).

 

Spalt S 11354 band 30, 1989

Webbansvarig