Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPONDYLIT spon1dyli4t, r. l. f.; best. -en; pl. (i fråga om olika slag l. fall av spondylit) -er. Anm. I medicinskt fackspr. användes äv. den nylat. formen spondylitis. Dalin (1871).
Etymologi
[jfr fr. spondylite; av nylat. spondylitis, bildat till lat. spondylus, ryggkota, av gr. σπόνδυλος, σφόνδυλος, möjl. besläktat med σφενδόνη, slunga, slungliknande föremål, o. med sanskr. spandate, rycker (till), darrar]
med. inflammation i en l. flera ryggkotor. Att med säkerhet diagnosticera spondylit i halskotorna är ej alltid så lätt. FörhLäkS 1889, s. 104. Bergmark Nervsj. 93 (1931).

 

Spalt S 9914 band 29, 1985

Webbansvarig