Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPIKAS, v. dep.
Etymologi
[till SPIK, sbst.2 (jfr SPIKA, v.1)]
(†) om frö l. sådd: få grodd l. brodd; särsk. opers. Spijkas. Schroderus Dict. 268 (c. 1635). (Sv.) spijkas, (lat.) gemmat frumentum. Dens. Comenius d 12 b (1639). När det (dvs. utsädet) blifwer grodt eller börjar spikas, som de kalla, harfwas det 2 à 3 gånger. AllmogHemsl. 119 (i handl. fr. 1741).

 

Spalt S 9648 band 29, 1984

Webbansvarig