Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNOTTRA snot3ra2, sbst.2, r. l. f.; best. -ran; pl. -ror (Hemberg JagtbDäggdj. 201 (1897) osv.), äv. -rer (äv. att hänföra till sg. snotter (se nedan), 2NF 18: 1304 (1913), Lidman HjortronL 202 (1955)); äv. (bygdemålsfärgat) SNOTTER snot4er l. snot3er2, l. SNATTER snat4er l. snat3er2, sbst.2, r. l. f.; best. -ern; pl. -rer (se ovan); äv. (numera föga br.) SNOTTRON snot3ron2 l. -rωn2, n.; best. -et; pl. =. Anm. Ordet skrivs l. citeras stundom i formen -ran l. -ren (jfr snattran i Vi 1952, nr 7, s. 20, snattren i Väring Vint. 129 (1927), snåttren i Land 1974, nr 27, s. 3), vilken utgör dialektal pl. best. form (ibland använd i ett syntagmatiskt sammanhang som, om det applicerades på riksspråkliga förh., skulle kräva anv. av riksspråklig pl. obest. form).
Ordformer
(snatt- 1926 (: snatterblom)1952. snott- (-å-) 1729 (: Snåtterbär) osv. -er 1729 (: Snåtterbär), 17371963. -ra 1897 (: snåttrorna, pl. best.) osv. -ran 1952. -ron 1893)
Etymologi
[sv. dial. (Norrl.) snotter, snatter, f. (med grav l. akut accent); (möjl. elliptisk bildning till SNOTTER-BÄR o.) sannol. samhörigt med d. snot, nor. dial. snott, mlt., mnl. snotte, fht. snuzza (t. dial. schnutz), feng. gesnot (eng. snot), liksom äv. med mnl. snotter, eng. dial. snotter, alla med bet.: nässlem, snor, i avljudsförh. till SNUT o. SNYTA (de övermogna bären har en slemmig konsistens; jfr sv. dial. snorbär, övermogna hjortron, samt eng. dial. snottergall, benämning på idegranens klibbiga fröhylle); formen med -a- i stammen representerar regional särutveckling av utgångsformen; formen med -ron utgör analogisk ombildning efter HJORTRON]
(i vissa trakter) bär av växten Rubus chamæmorus Lin., hjortron; stundom äv. om växten (i sht med tanke på bären); i fråga om bär i sht i pl. Linné Skr. 1: 150 (1737; om växten; angivet ss. västerbottnisk namnform). Bären af denna växt (dvs. R. chamæmorus) kallas i Norrbottens län ”snåttron”. BotN 1893, s. 134. När snåttrorna .. äro slut och kråkbären börja blifva tunnsådda .. fattar nalle beslut, att .. vegetera i ett ide. Hemberg JagtbDäggdj. 201 (1897). Myrtäte till långfilet kunde man plocka .. (på vintermyren) och snattren och myrbär (dvs. sannol. tranbär) till sovel. Väring Vint. 129 (1927). Vi plockade hjortron, Hasse, Birger, Stig och jag. Vardera laget hade en rejäl hink med sig; det var ingalunda någon skenande optimism i det, för ”snattran” fanns det gott om. Vi 1952, nr 7, s. 20. (Barnen) skulle plocka och sälja tunnor med snåttrer till överhetspersoner av skilda slag. Lidman HjortronL 202 (1955). Andra namn på hjortron är hjorterbär, snotter, molter och jalbär. Bergmark Tistr. 1963, s. 162.
Ssgr (i vissa trakter): SNOTTER-BLOM. koll., om hjortronblommor; jfr blom 1 b. Väring Frost. 188 (1926).
-BLOMMA. [sv. dial. snotterblomma] hjortronblomma. Lidman HjortronL 202 (1955).
-BÄR30~2 l. 40~1. [sv. dial. snotterbär, snatterbär] = snottra, sbst.2 PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 50 (om växten). Hjortron eller snotterbär wexa på mycket myrländta ställen. Berlin Lsb. 182 (1852). Blåbären hängde redan stora och svartnade här uppe i skogen, medan de gula snatterbären där nere på myren ännu blott hade rodnat på ena sidan. Väring Frost. 178 (1926).
-MYR. [sv. dial. snottermyr] hjortronmyr. Hemberg JagtbDäggdj. 98 (1897).
-NOPPNING. [sv. dial. snotternoppning] (bygdemålsfärgat) plockning av hjortron, hjortronplockning; jfr noppa, v.2 1. Svartengren Vårst. 18 (1912).
-SOMMAR. sommar som ger (l. väntas ge) rikligt med hjortron, hjortronsommar. Lidman HjortronL 203 (1955).
-SYLT. [sv. dial. snottersylt] hjortronsylt. Lidman Tjärd. 11 (1953).

 

Spalt S 8196 band 28, 1980

Webbansvarig