Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMUTTA, sbst.3, f. l. r.
Etymologi
[efter d. -smutte (ss. senare led i ssgr betecknande fåglar); till smutte (se SMUTTA, v.1)]
ss. benämning på fågel som (vimsigt) kilar ut l. in i hål o. d.; anträffat bl. ss. senare led i ssgn GRÄS-SMUTTA.

 

Spalt S 7645 band 28, 1979

Webbansvarig