Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLETIG, sle3tig2, adj. -are.
Etymologi
[sv. dial. sletig; sannol. till det svaga avljudsstadiet av roten i SLITA]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) uthållig; jfr SLITIG 2. (Hopp, längtan o. åtrå) göra att kroppen twinar bort, men göra fibrarne sletigare? Linné Diet. 2: 236 (c. 1750).

 

Spalt S 6535 band 27, 1977

Webbansvarig