Publicerad 1975   Lämna synpunkter
SKÄV, adj.2
Etymologi
[till SKÄV, sbst., l. SKÄVA (möjl. utlöst ur ssgr med skäv- ss förled; jfr Ljunggren Adjekt. 229 ff. (1939))]
(†) om (bast av) lin l. hampa o. d.: skävig (se SKÄVIG, adj.1 1). Broman Glys. 3: 48 (c. 1730; om bast av hampa). Skäf hampa. Lind (1749). Heinrich (1814).

 

Spalt S 6057 band 27, 1975

Webbansvarig