Publicerad 1974   Lämna synpunkter
SKVALTA, sbst.1, f.
Ordformer
(sqwallta)
Etymologi
[jfr sv. dial. (Finl.) skvalta, vårdslös kvinna; sannol. till SKVALTA, v.2 (i bet. 2); jfr äv. sv. dial. skvalta, liten flicka (Hof DialVg. 274 (1772))]
(†) ss. skymflig benämning på kvinna; jfr SLABBA, sbst. NVedboDomb. Höstt. 1698, § 62.

 

Spalt S 5421 band 27, 1974

Webbansvarig