Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKRIFT skrif4t, sbst.2, r. l. f.; best. -en. Anm. I individuell anv. ersättes ordet i regel (o. i pl. alltid) med SKRIFTERMÅL (l. vissa andra ord).
Ordformer
(schrift 15871672. schript 1552. scriff- i ssg c. 1560 (: scrifftijder, pl.; sannol. fel för scriffttijder). script c. 1560. skreft 1629. skrift (sc-) 1527 osv. skrijft 1696. skrivt c. 1755)
Etymologi
[fsv. skript; jfr fd. skrift (ä. d. skrift(e), d. skrifte), fvn. skript, nor. dial. skrift, samtliga f.; av feng. scrift, m., ålagt straff, bot, bikt o. d. (jfr feng. scrīfan, bestämma, förordna, ålägga bot, skrifta o. d., ffris. skrīva, ålägga bot o. d.; se SKRIVA, v.), etymologiskt identiskt med SKRIFT, sbst.1]
1) skriftermål (särsk. ss. nattvardsberedelse); äv. (o. om nutida förh. nästan bl.) med inbegrepp av l. huvudsaklig tanke på nattvarden: (skriftermål o.) nattvard; äv. (o. urspr.) om (ålagd syndabekännelse ss. l. för) kyrkoplikt l. bot o. d. (se b, c); numera bl. med mer l. mindre ålderdomlig prägel. Enskild, hemlig skrift, enskilt, hemligt skriftermål. Gå till skrift, gå till l. undergå skriftermål; gå till (skriftermål o.) nattvard; äv.: bikta sig. Ther skal thet tiäna til ath tw gåår til scriffta, ath tu läter aflösa tich aff thet onda som tw giordt haffuer och wil nw tenkia til ath föra her epter jtt annat leffuerne. OPetri 2: 24 (1528). De som vilja gå til Guds bord om Söndagen, skola om Fredagen näst tilförene gå til Skrift eller Absolution, om icke något synnerligt förfall är til hinder. Wallquist EcclSaml. 5—8: 144 (1610). Utom en så kallad Signalklocka wid Kyrkan (i Luleå), hwaruti ringes när Skriften är slutad, sitta de andra Klockorna i Stapel. Hülphers Norrl. V. 1: 144 (1789). Skrift eller skriftermål betyder bekännelse och var den vanliga benämningen på syndabekännelsen i botens sakrament under medeltiden. Hellerström Liturg. 168 (1932). (Sv.) gå till skrift .. (fr.) aller à confesse, se confesser. Hammar (1936; i fråga om romerskkatolska förh.). Hon gör sig underrättad om vilken präst som officierar, när hon skall gå till skrift. SthmArkivÅrsb. 1961, s. 79. — särsk.
a) (numera mindre br.) i uttr. taga ngn i skrift (jfr 4), skrifta (se SKRIFTA, v.2 I 1) ngn. Widegren (1788). SvHandordb. (1966).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. uppenbar skrift (jfr c), om en enligt fastställt formulär av hel församling avlagd syndabekännelse (o. erhållen avlösning); jfr SKRIFTERMÅL a. Nw på thet (kere wener) at wij måghe warda teste better bönhörde medh wor himmelske fadher, Så wele wij bekenna wor brist och skröpeligheet for honom, och göra wor oppenbara scrifft for honom, så seyandes (osv.). OPetri 3: 468 (1530). Jämte syndabekännelsen vid mässans början förekom redan på 800-talet den s. k. ”uppenbara skriften” i samband med predikan. Luther upptog icke .. denna form av syndabekännelse. Hellerström Liturg. 121 (1932).
c) (förr) vid vissa straffbelagda synder, främst äktenskapsbrott l. lägersmål, mened o. dråp: (i sht offentligen inför församlingen avlagd) bikt l. rannsakning o. bikt gällande som villkor för återupptagande i församlingen (o. betraktad ss. kyrkligt straff l. ss. bot); kyrkoplikt; (efter rannsakande förhör, särsk. av penitentiarie, o. bikt ålagt) kyrkostraff (betraktat ss. bot); förr äv. allmännare: bot (se β). Uppenbar, äv. offentlig, förr äv. uppenbarlig skrift (jfr b), offentligen inför församlingen undergången sådan skrift l. kyrkoplikt; uppenbar kyrkoplikt. Enskild skrift, enskild l. bl. med några vittnen undergången sådan skrift l. kyrkoplikt; enskild (se d. o. 3 slutet) kyrkoplikt. Stå, förr äv. taga (uppenbar osv.) skrift, inställa sig för l. underkasta sig sådan skrift l. kyrkoplikt; stå kyrkoplikt. Först j Christenheetenne .. worde the som vppenbarliga laster giorde emoot gudz bodh hardeliga straffade medh openbarliga scrifft eller plicht. OPetri 1: 203 (1527). En Maasmestare ifrå Tabergz bruk togh schrifft för lägersmål. VDBötB 1613, s. 505. Alle miszgärningzmän, som blifwa benådade med penningeböter, the skohle, sedan böterne äre utgifne, afbedia församblingen .. thet the giort hafwa, och för samma theras miszgärning taga uppenbahr Skrifft och aflösning, i hela Församlingens närwaru. Schmedeman Just. 173 (1617). Komma de (som begått hor) andra gången igen, skola de stå med ris i handen wid 3 Kyrkor och komma hit til Dom-Kyrkan och stå skrift och böta En Riksd(aler). Wallquist EcclSaml. 1—4: 93 (1652). Uppenbara Skrift och Kyrckioplicht, är then Synda-bekännelse, som en Syndare, Lagwunnen och saakfälter giör, in för Församlingen, tå han tilstår, sig wara uti then Saak bråtzlig, för hwilken han uppenbart skriftas, .. samt utlofwar boot och bättring. Kyrkol. 9: 1 (1686). Runius (SVS) 1: 297 (1713: stå offentlig skrift). Carlén Skuggsp. 2: 208 (1865: enskilt skrift). Att skrifta de syndare som infunno sig vid domkyrkan ålåg .. penitentiarien. Efter utstånden skrift hade den skyldige att erlägga skriftepenningar. 2SvKulturb. 11—12: 251 (1938). — jfr KYRKO-SKRIFT. — särsk.
α) (†) i uttr. sätta l. föresätta ngn skrift, döma ngn till l. ålägga ngn kyrkoplikt l. kyrkostraff. Then brottzliga sätis tueggia åhra scrifft, och ändoch honom med rätta .. borde stadigt .. trij åhr wtöfwer lida thenna scrifft, så må han lickewäll niuta thenna nåd .. att (osv.). Kjöllerström FörarbKO1571 47 (i handl. fr. 1551). SynodA 2: 25 (1585). VDAkt. 1693, nr 861 (1690).
β) (†) allmännare: bot, botövning; anträffat bl. i ssgn SKRIFTE-CEREMONI.
2) (utom i ssgn SKRIFT-SKOLA numera bl. med mer l. mindre ålderdomlig prägel) (konfirmationsundervisning o.) konfirmation; äv. (jfr 1): (konfirmation o.) första nattvardsgång; särsk. dels i uttr. gå till skrift, ”gå fram för prästen”, konfirmeras, dels ss. förled i vissa ssgr; förr äv. i uttr. läsa till skrift, deltaga i l. få konfirmationsundervisning, gå o. läsa, läsning till skrift, deltagande i konfirmationsundervisning; jfr 3. Hvar och en Mansperson, som gått til Skrift, skjuter lika mycket (till bågskatten). VetAH 1773, s. 86. Wallin Rel. 4: 218 (1837: läsning). Att (min dotter) Agnes’ vistande på Björneborg skulle förlängas .. önskar (jag) .., och skulle .. vara väl nöjd att hon först återflyttade hem då hon nästa vår skall beredas till skrift. Geijer Brev 333 (1839). Bremer Brev 3: 67 (1847: läsit). Hon var ganska däjelig att skåda och tidigt mognad jungfru, redan innan hon gick till skrift. Idun 1888, s. 150.
3) om (skriftermål o.) husförhör; anträffat (o. numera använt) bl. ss. förled i ssgr.
4) (numera föga br.) i oeg. l. bildl. anv. av 1 (möjl. äv. 3): strängt förhör l. upptuktelse (mellan fyra ögon) o. d., särsk. i uttr. taga ngn i skrift (jfr 1 a); förr äv. i uttr. få ngns näsa i skrift, ge ngn en avhyvling. D(ominus) Sigvardus fijk ehnn godh schrift och lexa, att han ingestädes kan stedies, vthan ämbetet til wanähra. UppsDP 23/9 1596. Att Landsfougden med Underlagmannen taga honom (dvs. en person som klandrat överheten) väl i schrifft och förmana honom och flere att skönia H. K. M:tts gunst. AOxenstierna 2: 300 (1617). När Hans H:t hafwer sett, at dedh hafwer gåt illa til emot ordningen, hafwer H. H:t taghit borghmest. och rådh i tämeligh skrift: hwilke i förstonne stodhe der emot, .. män sedhan .. någhot lämpat sigh. KamKollP 1: 82 (1636). Om Måndagsmorgonen, när jagh war wthe på wår gårdh, fick hon min nääsa så i skrifft, att iag war gladh iagh kom inn om stugudören, hon lät sig inthet försumma springer effter som en Hoffman, och sadhe att iagh skulle betala henne rogh. VDAkt. 1674, nr 79. Justina. .. (Menar) du, .. at jag för en enda karls skuld skall mista både synen, och kanske andra sinnen med. Trulls. För sig sielf: Trå ware henna, hon kommer rättnu alt för diupt i skriften med mig, och wet jag snart intet mera, hwad jag skall swara henne derpå. Modée Dår. 63 (1741). Dalin (1854).
Ssgr (i allm. till 1 o. med motsv. bruklighet. Anm. Flertalet av nedanstående ssgr kunna äv. uppfattas ss. sammansatta med skrifta, v.2): A: SKRIFT-BARN, se C.
-BOK, sbst.2 (sbst.1 se skrift, sbst.1 ssgr). (skrift- 16661884. skrifte- 15931900)
1) (numera föga br.) till 1: bok efter vilken man kan skrifta sig. Man (kan) betrachta the tiya Gudz helga Bodord på fyrahanda sät, nemliga: Såsom een Lärebook, Såsom een Tackseyelsebook, såsom een Scrifftebook, och såsom een Bönebook. PJGothus Luther Sät I 7 b (1593).
2) (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) till 1, 3: (ä. motsvarighet till) husförhörsbok. Gezelius CatAppend. A 4 b (1666). Kyrkol. 24: 8 (1686). Uti Skrifft och Communion böckerne .. äro åhörarnes framsteeg uti sine Christendoms stycken, richtigt antecknade, samt tiden annoterad, när de begådt Herrans Högwärdiga Nattward. ProstbTveta 1725, s. 11. Fennia XVI. 2: 4 (1900; om ä. förh.).
(1, 1 c) -BROTT. (skrift- 16191681. skrifta- 1619. skrifte- 1624) [fsv. skripta brut] (†) om brott som innebär återfall i brott vilket föranlett (uppenbar) skrift l. som innebär att man icke håller löften givna i skrift l. fullgör ålagd kyrkoplikt. VDBötB 1619, s. 532. Verelius 231 (1681).
-BÄNK. (skrift- c. 1750 osv. skrifte- c. 1750 osv.) (förr) om särskilda kyrkbänkar använda vid skriftermål; förr äv. i metonymisk anv., liktydigt med: skriftermål. Wettersten Forssa 77 (c. 1750). Den egenteliga Dogmatiken hörer til Predikstolen och Förhöret, icke til Skriftebänken. Ekmanson UtkSkrift. Föret. 2 b (1797).
-BÖN. (skrift- 16731847. skrifte- 17051789) (†) = skriftermåls-bön. Gezelius PerbrCom. B 3 a (1673). VDAkt. 1789, nr 206. Sadelin HlednPrest. 1: 7 (1847).
-DAG. [fsv. skripta dagher] (numera bl. mera tillf.) om dag när skriftermål (o. nattvard) äger rum i kyrka. Rydén Pontoppidan 414 (1766).
-FADER, -FOLK, se C.
(1, 2, 3) -FÖRHÖR. (skrift- 17481789. skrifte- 1791) (†) katekesförhör (före skriftermål, äv. före första nattvardsgång); kommunionförhör; husförhör. Församlingen .. (framställde) begäran, att skriftförhören skulle få ske alla söndagsmorgnarne kl. 8, då de ville enhälligt vara tillstädes. ÅbSvUndH 8: 31 (1748). Emedan de så kallade skrift- och communion-förhör icke på alla ställen skola wara brukelige, fördenskull påmintes, at (osv.). SynodA 1: 367 (1750). För någre År sedan gjordes Skriftöhl, vid de tillfällen Prästen i Bergslagen höll de vanlige Skriftförhören, så stora och kostsamma i flere dagarne, att (osv.). Johansson Noraskog 1: 66 (i handl. fr. 1785). IT 1791, nr 19, s. 1 (före första nattvardsgång).
(1, 2) -GÅNG. (skrift- 1759 osv. skrifte- 1753 osv.) (numera bl. med mer l. mindre ålderdomlig prägel) handlingen att gå till skrift; särsk.: (skriftermål o.) nattvardsgång: i sht förr äv.: (konfirmation o.) första nattvardsgång. Otaliga många människor gå til Skrift af en blott wana, och mena, at hela bättringen består allenast i utwärtes Skrifte-gång. Rönigk Fresenius Föret. 2 b (1753). Skrift- och Nattwardsgång. PH 7: 4864 (1759). Sonen Wilhelm .. (legaliserades) först vid sin skriftgång. Ramsay Barnaår 3: 64 (1904).
-GÅNGARE. (†) person som går (gått) till skrift. Gynther Förf. 7: 611 (1861).
(2) -GÅNGEN, p. adj. (numera föga br.) som gått till skrift, konfirmerad. Topelius Vint. II. 2: 58 (1882). HRåbergh (1898) i FinKyrkohSP 2: 40. jfr: Två drängar, som uppnått närmare 30 års ålder, men voro ännu oskriftgångna. JACederberg (1905) Därs. 5: 55. —
-GÄNGARE. (†) = -gångare. Gynther Förf. 9: 958 (1870).
(3) -HÅLL. (skrift- 1616 osv. skrifte- 16441726) (förr)
1) (hållande av l. resa för hållande av) husförhör (med ett skriftlag); (med gästabud avslutad) sammankomst för husförhör; jfr -resa. När .. (prästen) skriftar folk antingen i kyrkan eller på socknen i skrifthållet, så rifver han både håret och öron ifrån oss. Hallenberg Hist. 4: 496 (cit. fr. 1616). (Landstingsmännen i Skellefteå begärde) att dee måtte få effter gifne ordning blifwa af medh Skriftehollen by från by, hwilket nu ähr afskaffat och så förafskedat dhet Prästerna här effter icke skole reesa i Skrifthollet. KyrkohÅ 1934, s. 268 (1663). Cederlöf FinlPrästEkon. 174 (1934).
2) (mindre br.) husförhörskalas, läsförhörskalas. SanctOlof 1966, s. 70 (om förh. på Åland under 1800-talet).
Ssgr (till -håll 1; förr): skrifthålls-bruk. jfr bruk 6. Murenius AV 418 (1659).
-ordning. jfr ordning 3 b. Murenius AV 564 (1665).
-värd. om person hos vilken skriftlaget kom samman för skrifthåll. Murenius AV 406 (1658).
-öl. gästabud i samband med skrifthåll. HärnösDP 1663, s. 33.
-KLOCKA. (skrift- 16841958. skrifte- c. 1750) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) mindre kyrkklocka som användes för att kalla fram folk i kyrkan till skriftermål (ss. nattvardsförberedelse); jfr prim-klocka. Åmark DalKyrkklock. 327 (i handl. fr. 1684). Bringéus Klockringn. 34 (1958).
(3) -LAG. (skrift- 1658 osv. skrifte- c. 1640 osv.) (förr) lag (se lag, sbst.3 14 c) av personer som samtidigt förhördes vid skrifthåll l. husförhör, husförhörsrote; äv.: husförhör. Then sin lycko och medhgång sigh siälffuom tillskrifuer och icke Gudhi allena, .. böthe kyrkione een dalr, eller slijte rijs i skriftelaget. KyrkohÅ 1911, MoA. s. 102 (c. 1640). (Mom.) 8. Förbjudes schrifftholdzwärden intet göra sig bekostnad med ööl och maat åt sitt schrifftlag, at iche the må dricka sig fulla, träta, bannas och slåtz sedan presterna hafua afreest. Murenius AV 406 (1658); jfr lag, sbst.3 14 b. Mantalsskrifning förrättas .. den 15 November .. med .. (bl. a.) Korsnäs skriftlag. TFaluLSt. 1889, nr 131, s. 1. ÅbSvUndH 23: 148 (1928; om ä. förh.).
(2) -LÄSNING, sbst.2 (sbst.1 se skrift, sbst.1 ssgr). (numera föga br.) konfirmationsundervisning. Holm ChristFörhör Föret. 2 (1834). Carlén TatS 1: 70 (1866).
-MÅL, se skriftermål.
-ORD, sbst.2 (sbst.1 se skrift, sbst.1 ssgr). (skrift- 15521642. skrifte- 15521660. skrifter- 1682) [fsv. skriptordh] (†) i pl. best.: (orden i) syndabekännelsen. Kjöllerström FörarbKO1571 64 (i handl. fr. 1552). KoF 3: 48 (1682).
-PALL. (skrift- 1847 osv. skrifte- 1906 osv.)
1) till 1: knäpall använd (i vissa kyrkor) av präst vid läsning av syndabekännelsen mot församlingen. SvKyrk. Gotl. 4: 498 (1959).
2) (numera föga br.) till 1 c, pliktpall. Wetterbergh Penning. 65 (1847). Högberg Vred. 2: 68 (1906).
-PENNING. (skrift- 1661 osv. skrifte- 1650 osv.) i pl., ngn gg äv. i sg.: (förr erlagd) avgift för l. i samband med skriftermål (o. nattvard), särsk.: dukpenningar; i sht förr äv. allmännare: biktpenningar. KyrkohÅ 1938, s. 243 (1650; om dukpenningar). Scherping Cober 2: 410 (1737; i sg.). Fråge wi nu widare, hwarföre .. (katolska präster) så gjerna afhöra Skriftermål, .. så finner man ock wäl orsaken dertil, nämliga, den heliga skriftepänningen. Borg Luther 2: 857 (1753). 2SvKulturb. 11—12: 251 (1938).
(3) -RESA. (skrift- 1621 osv. skrifte- 1610 osv.) (förr) (resa för) husförhör (med skriftlag); numera företrädesvis om förh. före 1686; jfr -håll 1, skrifte-vacka. VästeråsDArk. VisitÄlvd. 26/2 1610. Nils Matzson .. (har) slaghit D. Svenonem Sacellanum i Skrifftereesan. Rudbeckius Dagb. 220 (1623). Om wåren fölgde han H:r oluf i schrifftresa. ÅngermDomb. 1648, s. 108, Bil. Prästerne borde hålla Kyrko-Förhör Sön- och Helge-dagar. .. Äfwenså borde de göra Skrift-resor. Wallquist EcclSaml. 1—4: 413 (1790). SvKyrkH 5: 108 (1935).
Ssg (†): skriftreso-kalas. husförhörskalas. Johansson Noraskog 1: 222 (i handl. fr. 1785).
-RINGNING. (förr) skriftermålsringning. Bringéus Klockringn. 151, 152 (1958).
(3) -ROTE. (†) husförhörsrote. Johansson Noraskog 1: 66 (i handl. fr. 1785).
-RUM, sbst.2 (sbst.1 se skrift, sbst.1 ssgr), se C.
-SEDEL. (skrift- 1766. skrifte- 1697) (†) (av präst utfärdat) intyg om rätt att gå till skrift (i annan församling). Cavallin Herdam. 4: 244 (i handl. fr. 1697). Rydén Pontoppidan 369 (1766).
(1 c) -SERMON. (†) om straffpredikan för person som undergår uppenbar skrift (vid domkyrka). VDAkt. 1696, nr 521.
(2) -SKOLA. (skrift- 1751 osv. skrifte- 17771885) (numera bl. i Finl. o. finskspråkiga områden i Sv.) konfirmationsundervisning l. nattvardsläsning (betraktad ss. en skolform). JDeutsch (1751) i FinKyrkohSP 3: 38.
Ssgr (numera bl. i Finl. o. finskspråkiga områden i Sv.): skriftskol-, äv. skriftskole-barn. konfirmand. Topelius Dagb. 4: 320 (1840).
-flicka. flicka som är konfirmand. FolklEtnSt. 5: 131 (1934).
-gosse. pojke som är konfirmand. Allardt Byber. 1: 105 (1885).
-gång. handlingen att gå i ”skriftskola”, skolgång i ”skriftskola”. Sadelin HlednPrest. 1: 7 (1847).
-gången, p. adj. som gått i ”skriftskola”, konfirmerad. Pakkala Elsa 25 (1895).
-kamrat. kamrat bland konfirmanderna. Hemmer Morgongåv. 60 (1934).
-pojke. = -skol-gosse. JACederberg (1905) i FinKyrkohSP 5: 49.
-undervisning. konfirmationsundervisning. Hahnsson (1899).
-ungdom. nattvardsungdom. Topelius Lb. 2: 92 (1875).
-STOL. (skrift- c. 1680 osv. skrifte- c. 1618 osv.)
1) (numera bl. i skildring av ä. förh., mindre br.) biktstol; jfr skriftermåls-stol. KOF 1: 414 (c. 1618). I Zerbst och Juterboch försålde .. (dominikanmunken Tezel) aflat åt personer, som hörde till Luthers skriftstol. (Rydberg o.) Tegnér Engelhardt 3: 6 (1837). Någongång (under senare hälften av 1600-talet) bewiljades ansökningar, att få begå nattwarden hos en annan prest än ordinarie kyrkoherden, då det war att befara det denne ej engång i skriftstolen skulle kunna styra sin kitslighet. Cavallin Herdam. 1: 96 (1854).
(1 c α) -SÄTTA. (†) döma (ngn) till l. ålägga (ngn) kyrkoplikt l. kyrkostraff. VDBötB 1641, s. 84.
-TERMIN. (†) = -tid 1 b. VDAkt. 1795, nr 350.
-TID. (skrift- c. 1560 osv. skrifte- 1551 osv.) särsk.
1) (förr) till 1: tid när allmänt skriftermål hölls.
a) om tid på dagen. ConsEcclAboP 311 (1659).
b) om den tid l. var o. en av de tider under året, som under reformationens tidigare skede i Sv. var bestämd (voro bestämda) för allmänt skriftermål. Kjöllerström FörarbKO1571 42 (i handl. fr. 1551).
2) (†) till 1 c, om tid varunder ngn undergår kyrkostraff. Kjöllerström KO1571 55 (c. 1560).
(1 c) -ÅR. (skrift- c. 1560. skrifte- c. 1560) [jfr mlat. anni pænitentiales, pl.] (†) år varunder kyrkoplikt l. kyrkostraff varar. Kjöllerström FörarbKO1571 54 (i handl. fr. c. 1560).
(3) -ÖL. (†) husförhörskalas. NoraskogArk. 5: 336 (1729). Johansson Noraskog 1: 66 (i handl. fr. 1785).
B (†): SKRIFTA-BROTT, se A.
-FADER, -GÄNGE, se C.
-HUS. (till kloster hörande) hus där bikt l. skriftermål förrättas. AntT XVI. 1: 85 (1556).
-MÅL, se skriftermål.
C: SKRIFTE-BARN. (skrift- 17661897. skrifte- 1596 osv.)
1) till 1: biktbarn; i sht förr äv. allmännare: skriftande församlingsbo l. kyrkobesökare (i förhållande till den som förrättar skriftermål l. skriftermål o. nattvardsgång); jfr barn I 4. Balck Musæus Ii 2 a (1596). Må .. en Lärare sina Åhörare, särdeles skriftebarn, som komma fram för honom, at aff Catechesen sökia Wägen til Bättring, Troo och Saligheet, i begynnelsen sålunda tiltala: Kiäre Barn (osv.). Emporagrius Cat. B 6 a (1669). Luther brann af harm deröfver, att hans skriftebarn blefvo förledda af aflatskrämaren Tetzelz taskspelerier. Læstadius 1Journ. 95 (1831).
2) till 2: nattvardsbarn, konfirmand. SynodA 1: 518 (1774).
-BOK, sbst.2, -BROTT, -BÄNK, -BÖN, se A.
(1 c β) -CEREMONI. (†) botövning. LPetri Kyrkiost. 36 a (1566).
(1, 2) -FADER. (skrift- 15881967. skrifta- 1575. skrifte- 1562 osv.) [fsv. skripta faþir] biktfader; präst i förhållande till den l. dem som hos l. för honom undergå(r) skriftermål (o. kommunicera(r)); äv.: konfirmationslärare. Scrifftermål haffuer j sigh tw stycke. Itt, at man bekenner syndena. Thet andra, at man vndfår aflösning eller syndernes förlåtelse aff Scrifftefadren såsom aff Gudhi sielff. Cat. 1562, s. C 2 a. Til thet allmänne Skriftermåhl, som uti alle wåre Swänske Församlingar brukas, kommer Folcket fram för Skrifte-Fadren. Kyrkol. 8: 1 (1686). KyrkohÅ 1929, s. 56 (om den heliga Birgittas biktfäder). IllSvOrdb. (1955; äv. om konfirmationslärare).
-FOLK. (skrift- c. 16781757. skrifte- 1685 osv.) folk som undergår (l. skall undergå) skriftermål l. (o. numera företrädesvis) går (l. skall gå) till skrift; nattvardsgäster. Columbus MålRoo 65 (c. 1678; i fråga om skriftermål). Skriftefolket knäböjde vid altarringen. Wrangel Barnd. 298 (1924).
-FÖRHÖR, -GÅNG, se A.
-GÄNGE. (skrifta- 1736. skrifte- 16701740) (†) skriftgång. VDAkt. 1670, nr 35. Återstår at omröra någon godwilliog afgifft wid skrifftegängen eller Catechismi förhören i gårdarne. Därs. 1740, nr 403.
-HANDEL. (†) förfarande vid l. bruk i fråga om bikt l. skriftermål; jfr handel, sbst.2 3, 6. SRosén (1738) i KyrkohÅ 1911, MoA. s. 30. —
-HÅLL, -KLOCKA, -LAG, se A.
-MÅL, se skriftermål.
-ORD, -PALL, -PENNING, -RESA, se A.
(1 c) -RUM. (skrift- c. 1730. skrifte- c. 1730) (†) i kyrka: rum (utgörande utbyggnad på norra sidan) där personer undergingo kyrkoplikt. Broman Glys. 2: 482, 487 (c. 1730).
-SEDEL, -SKOLA, -STOL, se A.
-STUND. (†) (kortare sammankomst för) skriftermål. HovförtärSthm 1691 A, s. 1859. Öfwer Officerarnes Skriffte stunder. Därs. 1692 A, s. 2210.
(1 c) -STÅENDE. (†) handlingen att stå uppenbar skrift. KOF 3: 61 (1682).
(3) -STÄLLE. (†) ställe för skrifthåll. Gezelius PerbrCom. B 3 b (1673).
-TAL. tal som hålles vid skriftermål (o. nattvard); äv. bildl. (jfr skrift, sbst.2 4). Rydén Pontoppidan 438 (1766). Stundom kallades .. (riksdagsbönderna) upp till rådskammaren, och det finnes spår, att Axel Oxenstjerna vid sådana tillfällen hållit skriftetal i samma anda, som för adels-, preste- och borgarestånden. Fryxell Ber. 8: 202 (1838).
-TALARE. person (präst l. prästman) som håller skriftetal. PT 1915, nr 144 A, s. 3. —
-TID, se A.
(2) -UNGDOM~02 l. ~20. (föga br.) nattvardsungdom, konfirmander. Östergren (cit. fr. 1927).
(3) -VACKA. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) skrifthåll l. skriftresa (förenad med uppbörd). Teitt Klag. 193 (1555); jfr Cederlöf FinlPrästEkon. 198 (1934).
-ÅR, se A.
D (numera bl. i skrifter-mål): SKRIFTER-MÅL, se d. o. —
-ORD, se A.

 

Spalt S 4838 band 26, 1973

Webbansvarig