Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKRAP, sbst.1, n.; best. -et.
Etymologi
[sv. dial. skrap; sannol. (eufemistisk) ombildning av SKAP, sbst.1, med anslutning till SKRAP, sbst.2 2]
(†) hudveck (förhud) kring hanlem hos häst, skap (se SKAP, sbst.1). När Hästen intet stalla kan, .. (bör) Vthan til medh Twåål och Boomolj(a) twättas, och smörjes Skrapet på honom medh gammalt Ister, Salt, Smör oc(h) Såpa. Böhme Läk. 48 (1648). Därs. 137.

 

Spalt S 4754 band 26, 1973

Webbansvarig