Publicerad 1968   Lämna synpunkter
SJUKLIG ʃɯ3klig2 (LoW (1889, 1911) anger äv. (”vardagl.”) uttal med kort vokal i första stavelsen), förr äv. SJUKELIG, adj. -are ((†) superl. -st Runius (SVS) 1: 289 (1713: siukligste, sg. best.)). adv. -A (†, Murenius AV 186 (1649)), -T (Hedberg Dagt. 15 (1876) osv.).
Ordformer
(siuch- 1587. siucke- 1596. siyck- 1590. sjuck- (siuck-, skiuck-) 15391769. sjuk- (siuk-) 1535 osv. sjuke- (siuke-) 16731747. -leg 1666. -li 1688. -lich 1590. -lig 1539 osv. -ligen 15351591. — n. sg. -ligit 16751784. -ligt c. 1755 osv.)
Etymologi
[fsv. siukliker, sv. dial. sjuckli m. m.; jfr fd. sywghelig, om blod: menstruations- (d. sygelig), nor. sykelig, isl. sjúkligr; avledn. av SJUK]
A. i anv. som direkt åsyftar kroppslig l. mental sjukdom o. i bildl. anv. som nära ansluter sig härtill.
1) som lätt l. ofta angrips av sjukdom, klen l. svag l. bräcklig; äv.: som lider av (numera i sht långvarigt) nedsatt hälsa; i sht förr äv. övergående i bet.: som lider av sjukdom, sjuk (se d. o. 1). Han är altide siukligen, ty han är en gammel, vtleffuid man. BtFinlH 3: 44 (1535). Min moder ähr på Walsta, och ähr nu nogett siukligh i sitt bryst. GOxenstierna (1622) i OxBr. 3: 43. 1 st. Brun (ko) bleek och siukligh. Roth Kägleh. 37 (i handl. fr. 1686). Warnmark Epigr. H 3 a (1688; om mage). Lazaret är i sednare år .. (i Södertälje) upbygdt af sten för Länets sjuklige, med särskilt rum för dårar. Hülphers SvStäd. 2: 130 (1783). Att sjukliga och svaga personer, i synnerhet med klent bröst, icke böra deltaga i lekar, som erfordra häftig kroppsansträngning, faller af sig sjelft. SvLek. 2: 3 (1884). Så dog hon, efter att ha gått sjuklig en längre tid. Larsson Hemmab. 246 (1916). — jfr FALLANDE-, MJÄLT-SJUKLIG. — särsk.
a) om växt; jfr SJUK 1 j. Ofta finner man sjukliga granar ännu nära vid tallgränsen. Hisinger Ant. 1: 73 (1819). Våra högt förädlade fruktträd äro sjukliga och bli ej långlifvade. Quennerstedt Tal 1902, s. 13. Gallring av övermogen eller sjuklig skog. Frisendahl Skogsdjup. 129 (1925).
b) [jfr motsv. anv. i (ä.) d.] (†) eufemistiskt, om kvinna: havande; som är nära sin nedkomst. OxBr. 11: 30 (1620). Cavallin Herdam. 5: 138 (cit. fr. 1675).
c) i överförd anv. (jfr 24).
α) om ansiktsfärg l. utseende l. hy l. mun l. leende o. d.: som är uttryck för l. vittnar om l. ger intryck av ohälsa l. illabefinnande; äv. om ngns tillstånd: kännetecknad av bräcklig l. nedsatt (kroppslig) hälsa, i sht förr äv. av (kroppslig) sjukdom; i sistnämnda anv. utan bestämd avgränsning från 3; jfr SJUK 1 k α. (Brev) Til hert. Erich om H. K. M:ttz siuklige lägenheet. G1R 29: 829 (1560); jfr LÄGENHET 3 slutet. För mijn fattiga hustrus siukliga tillståndz skull, hwilken vthi Åbo ligger på sängen af en häftigh quartana. BraheBrevväxl. II. 1: 115 (1658). Hon har svag hälsa, en sjuklig färg. JGOxenstierna Dagb. 50 (1769). Det bleka ansiktet med den stora, sjukliga munnen och de mattblå ögonen. Roos Önsk. 94 (1892). (Hon) lyssnade .. med ett blekt, sjukligt leende. Krusenstjerna Pahlen 1: 32 (1930). Hennes hy (var) mondänt sjuklig. Beijer BritaGrossh. 243 (1940).
β) om tid (jfr 2), betecknande att ngn vid l. under ifrågavarande tid lider l. lidit av bräcklig l. nedsatt hälsa, i sht förr äv. av sjukdom; numera nästan bl. (mera tillf.) om längre tidsperiod (t. ex. ngns barndom l. ålderdom); förr äv. i uttr. sjukligt tillfälle, om tillfälle då ngn är klen l. krasslig l. sjuk, äv. övergående i bet.: sjukdomsfall. En sjuklig barndom hindrade honom att i större utsträckning delta i jämnårigas lekar. Mitt (dvs. Nils Gyllenstiernas) ödmiuke swar (till hertig Karl) .. om min siuklige alderdoms lägenhet. RA I. 4: 601 (1598). Karlson EBraheHem 54 (i handl. fr. 1673: wed detta Siukelige tillfället). Af nära läge til Stad och Apotek hafwa .. (invånarna i Piteå socken) mycken fördel, både wid sjukliga tilfällen, som ock med beqwämare afsättning i Handels-wägen. Hülphers Norrl. V. 1: 137 (1789).
γ) (†) om ngns frånvaro: orsakad av sjukdom; jfr 3. I Mester Jochims Siukliga frånwahro (undertecknar en annan). HovförtärSthm 1691 A, s. 1005.
δ) om anlag: som innebär disposition l. mottaglighet för sjukdom; jfr 3. NF 1: 800 (1876). SvUppslB 1: 1149 (1929).
2) som kännetecknas av förekomst av många sjukdomsfall l. stor ohälsa l. utbredd sjukdom o. d., som uppvisar stor sjuklighet (se d. o. 2); särsk. dels om ort l. trakt o. d., dels om tid (jfr 1 c β). VRP 1623, s. 24 (om ort). Studenterna, som nu i denna siukliga tiden hafua legat på landet, och eij här hafua så tryggeligen kunnat wistass för peste, will Magnif. Rect. innan kort convocera. ConsEcclAboP 210 (1658). (Platser) som af obetenckta resande ifrå the siukliga orterna blefwo anstuckne (av pesten). Swedberg Dödst. 593 (1711). Det sjukliga året 1773 blef Folk-Numern här (i Sveg socken) minskad til 996. Hülphers Norrl. 3: 20 (1777). Är det under jämförelsevis sjukliga perioder inom anstalten (dvs. barnsjukhuset) som utskrifningen af barn äger rum, gäller det (osv.). Hygiea 1907, s. 800. Att november, december, januari, februari och mars äro de sjukligaste månaderna, inse vi ju alla. FörhLäkS 1916, s. 303. En sjuklig trakt, årstid. Östergren (1938). — särsk.
a) i sådana uttr. som det är (mycket) sjukligt (ngnstädes l. vid en viss tid), det är många sjuka l. det grasserar svår sjukdom o. d. (ngnstädes osv.); jfr SJUK 1 f. Ther på orten (dvs. i Uppsala) ward siukligit och dyrt. Bolinus Dagb. 9 (c. 1666). Här är nu mycket siukligt af en smittosam siukdom. VDAkt. 1739, nr 423. Här (dvs. i Stockholm) är öfver all beskrifning sjukligt och menniskor dö, som flugor. HT 1922, s. 173 (1829). (Sv.) det är mycket sjukligt nu (t.) es herrschen .. jetzt viele Krankheiten. Auerbach (1913). Här har varit sjukligt hela vintern. SvHandordb. (1966).
b) (numera bl. tillf.) i utvidgad anv., om brev: fylld av uppgifter om (stor) sjuklighet o. d. Iagh skriffuer nu intet annart om luter siukdommar så att een må bliffua siuk som läsz thett siukliga breffuet. Ekeblad Bref 1: 151 (1652; rättat efter hskr.).
3) om förändring l. företeelse l. egenskap l. (resultat av) verksamhet o. d.: som beror på sjukdom l. sjukdomsprocess(er) l. avviker från det sunda l. normala l. utgör ngt abnormt o. d.; äv. ss. adv. Hygiea 1839, s. 378 (om förändring). Sjuklig mjölkafsöndring (hos husdjur). SFS 1863, nr 32, s. 20. De sjukliga företeelser (hos växter), hvilka kallas gallbildningar. Tullgren Skadeins. 8 (1906). Krussjuka å körsbär .. (m. m.) ger sig till känna .. (bl. a.) som sjukligt uppsvällda och förkortade skottled (”häxkvastar”). 2NF 15: 103 (1911). Vid brist på något av dessa mineralämnen (dvs. kalcium o. fosfor) uppstår ofta sjukliga förändringar i hönskroppen. Träskman Fjäd. 56 (1948). Att det till synes lugna och monotona livet i de gamla byalagen dolde många nervösa rubbningar och sjukliga själstillstånd är icke obekant. Nyberg i 3SAH LXII. 2: 9 (1951). — särsk. [delvis utgående från 1] allmännare l. bildl.: osund l. onormal l. abnorm l. förvänd o. d. Ty är .. billigt: at man .. rådförer sig mera med en Manlig och frisk Förfarenhet, än med en Barnslig och Siuklig Phantasia och Inbillning. Block Progn. Dedik. 5 (1708). Skefwa och sjukliga omdömen. Polyfem IV. 37: 1 (1811). (Riddarvisorna) besjälas .. oftast af en rörande elegisk stämning, likväl utan alla sentimentalitetens sjukliga inblandningar. Hammarsköld SvVitt. 1: 20 (1818). En trångbröstad och sjuklig misstänksamhet kan lätt .. misstyda de oskyldigaste företag. KyrkohÅ 1925, s. 314 (i handl. fr. 1840). (P. Genberg) vallfärdar .. fjerran från dagens sjukliga äflan, till antikens harmoniska bildverld. Snoilsky i 2SAH 52: 27 (1876). Sant (är) att sparandet stundom urartar till sjuklig girighet. Sundell GGTid. 66 (1929). En gång sa (Hans) .. något verkligt tjusigt om mitt födelsemärke — till all lycka ty jag är sjukligt känslig på den punkten. Siwertz Tråd. 71 (1957). särsk.
a) om bok l. brev o. d.: som gör intryck l. präglas av osunda tankar l. känslor l. av moralisk snedvridenhet o. d.; äv. om företeelse o. d.: som innebär (hot om) moralisk upplösning o. d. (jfr SJUK 7). CGvBrinkman (1838) hos Ahnfelt Rääf 239 (om brev). En i hög grad osund och sjuklig bok, alster af en gammal förtorkad frökenmoral, som måste verka odeladt skadlig på unga sinnen. AB(L) 1895, nr 291, s. 2. En upprensning måste äga rum (inom poliskåren) .. på det att de sjukliga företeelserna ej måtte få tid att sprida sig inom hela kåren. Hellström Malmros 347 (1931).
b) (numera föga br.) om språk: förvänd l. rådbråkad l. malträterad. Den obrukligste sjukligste Swenska. Runius (SVS) 1: 289 (1713).
c) (mera tillf.) om förändring hos livlöst ting: som beror på inneboende förstörelseprocess(er) o. d. Många bland museernas skatter lida af sjukliga förändringar, hvilka ej sällan äro af så farlig art, att föremålens tillvaro genom dem kan anses allvarsamt hotad. SvSlöjdFT 1905, nr 1, s. 18; jfr SJUK 9 b.
4) (†) om väderlek l. luft o. d.: sjukdomsbringande l. osund l. ohälsosam; äv. om kläder: osund l. smittoförande l. dyl.; jfr SJUK 3. Lazarus (var) vthwärtes illa klädder, i illaluchtande siukliga Tiggiare Kläder. Kalff AUggla F 4 a (1643). Min hellsa (har) under denna sjukliga wäderleken, warit ganska omskiftlig. VDAkt. 1796, nr 377. Massorna af smuts alstrade (i forntidens storstäder) en osund, sjuklig luft, i hvilken städerna långsamt men säkert tvinade bort. Svensén Jord. 162 (1887).
B. i vissa speciella bildl. anv.
5) (i vitter l. högre stil, numera mindre br.) i fråga om beskaffenhet i etiskt l. religiöst avseende: svag l. oren l. syndfull; jfr SJUK 5. Christus wil ännu bo och wistas uti en swag och siuklig kyrka på jorden. Borg Luther 1: 495 (1753). Kommer alle I, som wandren på werldens wägar och stigar utan styrka och tröst, alla den himmelske Fadrens sjukliga barn. Hagberg Pred. 2: 135 (1815).
6) (i sht i vitter stil) om ngt sakligt: som saknar sin normala l. ursprungliga l. fulla kraft l. livlighet l. skärpa l. friskhet o. dyl. l. som har ett blekt l. glåmigt l. hålögt o. d. utseende; särsk.: kraftlös, svag, matt; äv. ss. adv.; förr äv. om ngns böjelse för ngn: försvagad, avmattad. När som (hos judarna) mannens håg till hustrun blifwit siuklig, / Så tyckte han sig strax, sin hustru hafwa fog / At drifwa bort. Kolmodin QvSp. 1: 271 (1732). (Tändstickan) brann först med blå och sjuklig låga och slog sedan upp i en duktig flamma. Nyblom Hum. 195 (1874); jfr slutet. Månen ilade blek och sjuklig genom trasiga skyar. Söderberg AllvLek. 375 (1912); jfr slutet. Det blekgula solskenet kastade svaga och liksom sjukliga skuggor. Jernström Conrad Taif. 36 (1918). Våren, som ren länge sjuklig var / och led mot slutet, den nu svunnit. Wendt KärlVårJap. 61 (1925). Gaslyktorna brann med en sjukligt tynande glöd. Gripenberg Fleming BrasilÄv. 68 (1935); jfr slutet. — särsk. om ljus l. belysning l. färg(ton) l. sken o. d.: (gul- l. gå)blek l. matt l. dämpad l. ”urvattnad”; jfr SJUK 8. Mig tycks att denna natt är sjukligt dagsljus: / Det har en smula bleknat. Det är dager. Hagberg Shaksp. 12: 387 (1851). Dagern, som infaller genom detta fönster, färgas i sjuklig ton af dess gula draperier. Rydberg 8: 147 (c. 1855). Mörka sönderslitna skyar .., läto som oftast den bleke månen gjuta öfver nejden en gul, sjuklig belysning. Dens. Sing. 128 (1857). Isen var sjukligt blågrå av vattnets och solens gemensamma inverkan. Salminen Katr. 116 (1936). Gatlyktorna brann med glåmigt och sjukligt sken. SvHandordb. (1966).
7) (föga br.) sjuk (se d. o. 13 slutet), tvivelaktig, ”skum”. En av de sjukligaste punkterna i den propaganda, som på senare åren .. bedrivits för den sociala storstrejken, är den oförsvarliga dumdristighet, vartill dess förespråkare göra sig skyldiga. Lidforss Dagsb. 156 (1907).
8) (†) dålig l. usel l. bristfällig; anträffat bl. ss. adv. Ålderdomen en part loso (dvs. läste) mekta siukliga (vid visitation i Sund) och blef lofuat boot. Murenius AV 186 (1649).
Avledn.: SJUKLIGHET, r. l. f. [jfr d. sygelighed (fd. siwgelighet), nor. sykelighet]
1) till 1, om egenskapen l. läggningen l. tillståndet att vara sjuklig; i sht förr äv. (företrädesvis i pl.) konkretare, dels om krämpa (krämpor) l. sjukdomsbesvär, dels om period(er) av bräcklig l. nedsatt hälsa, förr äv. om sjukdom(ar). Wollimhaus Syll. (1649). Från sjuklighet och nöd är hon i säker skygd; / Men det som wärre är, i fara til sin Dygd. Dalin Vitt. II. 5: 159 (1738). Mitt genom ålder och långwarigt arbete samt flera siukligheter, oförmögna tillstånd. VDAkt. 1782, nr 612. Jag skattar .. (min hustru) lycklig att .. efter så långa sjukligheter kunna .. (på Manilla) hoppas någon förbättring af sin svaga helsa. JGOxenstierna 2: 319 (1803). (Efter magbesvär) följa (vid dryckenskap) de egentliga sjukligheterna: stockningar i lefren och underlifwets öfrige inälfwor, gulsot, wattensot, ofta fallandesot och galenskap. Alm(Lund) 1828, s. 40. Hasen är .. (hos hästen) utsatt för en mängd sjukligheter. 2NF 11: 41 (1909). Min mors sjuklighet hindrade henne under alla de sista åren att lämna hemmet. MinnGPrästh. 1: 69 (1924). Gossen insjuknade .. i gastrisk feber, genom vilken han sedan ådrog sig en svaghet och sjuklighet, som varade för livet. Lagergren Minn. 7: 10 (1928). jfr nerv-sjuklighet. särsk.
a) till 1 a, i fråga om växt. En .. märkvärdighet för Åland är .. den sjuklighet, som röjer sig hos de flesta träd och äfven örter. BotN 1852, s. 7.
b) (i vitter l. högre stil) oeg. l. bildl. Hur blodig solen (på morgonen före striden) tittar fram utöfwer / Skogsbacken der! Af hennes sjuklighet / Är dagen blek. Hagberg Shaksp. 3: 225 (1848; eng. orig.: the day looks pale / At his distemperature). De trogne hafwa .. en inre sorg .. öfwer sin egen uselhet och swaghet, öfwer hela Christi församlings sjuklighet och aftynande lif. Thomander Pred. 1: 486 (1849); jfr sjuklig 5.
2) till 2: (riklig) förekomst av sjukdomsfall; äv.: sjukdomsfrekvens, morbiditet. I sådanne huus plägar mycken siukligheet willia wara, som byggias å dhe rum (där en ättehög förut funnits). Schück VittA 2: 401 (i handl. fr. 1675). Vi hafve .. i vårt kära Fädernesland beklageliga prof på gårdars, byars och hela tracters sjuklighet af denna orsaken (dvs. orternas belägenhet invid kärr o. moras). Bäck PVetA 1764, s. 21. Sjukligheten i ditt hus har mycket oroat mig. Tegnér Brev 5: 119 (1829). I slutet af April (1758), då sjukligheten (vid svenska hären vid Stralsund) stod på sin höjdpunkt, var af de qvarblefne hvar tredje man sjuk. Malmström Hist. 4: 311 (1874). (Rötmånaden) innefattar tiden för den svåraste hettan och största sjukligheten. Nilsson FestdVard. 25 (1925).
3) till 3, om egenskapen att vara sjuklig; abnormitet; äv. allmännare l. bildl. (motsv. sjuklig 3 slutet): osundhet; äv. konkretare: abnorm l. osund företeelse. I Umbrien .. urartade (den av Franciskus av Assisi igångsatta religiösa rörelsen) till sådana sjukligheter som flagellantprocessionerna. Sylvan (o. Bing) 1: 94 (1910). (Sterne) och Rousseau .. (hade) lärt mänskorna att finna en glädje i ”hjärtats ömma rörelser”, att odla och utveckla dessa — ända till sjuklighet. Därs. 425. Ola Hanssons prosadiktning .. (får) framför allt .. sin karaktär av en stundom till sjuklighet stegrad sensibilitet. Alving SvLittH 3: 169 (1932).
Ssgr: sjuklighets-anstöt. (†) till sjuklighet 1: (plötsligt påkommen) krämpa; anträffat bl. i pl.; jfr sjukdoms-anstöt. VDAkt. 1796, nr 364.
-förhållande. till sjuklighet 2; jfr förhållande 4 o. sjukdoms-förhållande. FörhLäkS 1873, s. 296 (i pl.).
-känsla. till sjuklighet 1: känsla av sjuklighet; jfr sjukdoms-känsla. Atterbom Minnest. 2: 286 (1842).
-procent. (i sht i fackspr.) till sjuklighet 2: procent angivande sjuklighet, sjukprocent. LärovKomBet. 1884 85, 1: 117.
-rubrik. (numera bl. tillf.) till sjuklighet 2, vid redovisning av sjuklighet använd rubrik (se d. o. 4) angivande sjukdomsart; jfr sjukdoms-rubrik. FörhLäkS 1873, s. 295.
-statistik. (i sht i fackspr.) till sjuklighet 2: statistik över sjuklighet, sjukstatistik; jfr sjukdoms-statistik. FörhLäkS 1874, s. 314.
-summa. (†) till sjuklighet 2: sjukantal. Faxe HushSiös 126 (1782).
-tillstånd. 1) till sjuklighet 1: tillstånd av sjuklighet. Brinkman (o. Adlersparre) Brevväxl. 254 (1834). särsk. till 1 a, i fråga om växt. Björkman Skogssk. 189 (1868). 2) till sjuklighet 2: tillstånd vad sjukligheten beträffar; jfr sjukdoms-tillstånd. FörhLäkS 1873, s. 295. 3) till sjuklighet 3; särsk. om sjukligt l. osunt själstillstånd. Strindberg Brev 8: 26 (1890).

 

Spalt S 2874 band 25, 1968

Webbansvarig