Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SIMULATOR sim1ɯla3tor2 l. si1m-, l. -ul-, äv. 1040, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 r.; best. -n; pl. -er -atω4rer l. 01—.
Etymologi
[jfr t. o. eng. simulator, fr. simulateur; av lat. simulator, hycklare, vbalsbst. till simulare (se SIMULERA)]
1) (knappast br.) motsv. SIMULERA 1: simulant. Ekbohrn (1904).
2) (i fackspr., i sht tekn.) motsv. SIMULERA 2: apparat varmed ngt imiteras l. efterliknas; särsk.: modell l. analog l. exakt kopia av ngt (i sht av invecklad l. dyrbar maskin l. apparat), med vars hjälp en person kan försättas i situationer fullt analoga med verklighetens o. varmed (till mindre kostnad o. under betryggande former) träning l. utbildning l. experimentell forskning sker. NaturvForsknRådÅb. 1950—51, s. 113. Simulatorn (för träning av flygare) kan kort och gott beskrivas som en markbunden manöverhytt, som reagerar för alla förarens åtgärder på samma sätt som ett plan skulle göra. SvD(A) 1962, nr 212, s. 3.
Ssgr (till 2; i fackspr., i sht tekn.): SIMULATOR-ANLÄGGNING~020. anläggning för träning l. utbildning l. forskning med simulator; jfr -central. DN(B) 1961, nr 25, s. 16.
-CENTRAL. jfr -anläggning. DN(A) 1964, nr 313, s. 26.

 

Spalt S 2518 band 25, 1967

Webbansvarig